Sökresultat:
4503 Uppsatser om Identifiera slöserier - Sida 45 av 301
Utveckling av byggsystem för trÀvillor
Byggnadssektorn uppskattas idag stÄr för 40 % av Sveriges totala energianvÀndning och för cirka 50 % av den totala elanvÀndningen. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar allt högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader sÄvÀl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten Àr nÄgot byggindustrin strÀvar efter idag. Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trÀvillor utifrÄn modulbyggande. Syftet Àr att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krÀvs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trÀvillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.
VÀrdepremien pÄ den svenska aktiemarknaden : En studie mellan 1992-2012
Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.
Elevers uppfattningar om framgÄngsrik matematikundervisning
Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer.
Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.
I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..
Demokrati, massmedia och personcentrering - en normativ studie
Denna uppsats Àr ett resonerande argument kring massmedias roll i det demokratiska samhÀllet.Vi diskuterar inledningsvis ett antal demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktÀrsdrag: att demokrati krÀver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktÀrsdrag anvÀnds sedermera för att fÀlla ett normativt pÄstÄende kring massmedias roll och innehÄll. Detta normativa pÄstÄende appliceras slutligen pÄ tre stycken skilda demokratiska ideal med utgÄngspunkt i en specifik massmedial innehÄllstyp, personcentrering..
Effektivisering av en orderprocess : En fallstudie pÄ Rottne Industri AB
Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.
Alkohol och aggression bland gymnasieelever
Syftet med studien Àr att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhÄllanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhÄllandet beror pÄ olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva fÀrdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. EnkÀten delades ut till 123 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i nordöstra SkÄne. Resultatet bekrÀftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, bÄde nÀr det gÀller konsumtionsmönster och deras sÀtt att uttrycka aggression.
Vikten av att fatta rÀtt beslut
Under 2010 var nÀstan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences Àr en bransch som tÀcker omrÄdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvÄrd. Branschen kÀnnetecknas av att företagen arbetar mycket utifrÄn framtida förvÀntningar och ej framstÀllda produkter. DÀrför Àr det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekrÀfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence Àr till för att finna styrkor och svagheter.
MÀta nytta och effekter av en IT-investering - Fallstudier frÄn tre företag
IT-investeringar har ofta till syfte att stödja verksamheten och att möjliggöra för företaget att producera och förse sina kunder med de tjÀnster och service som man har för avsikt att leverera. Att göra en IT-investering innefattar inte bara kostnader, utan en omfattande IT-investering innebÀr Àven stora förÀndringar i verksamheten. DÀrför bör det vara av intresse för företag att identifiera vilka effekter IT-investeringen medför. SÄdana effekter kan vara mÀtbara, men det finns Àven effekter som Àr svÄrare att mÀta, vilket kan innebÀra svÄrigheter nÀr ett företag vill rÀkna pÄ nyttan av investeringen. Tidigare studier har visat svÄrigheter nÀr det gÀller att göra lönsamhetsberÀkningar av en IT-investering.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder i vÄrdbÀdden för att förebygga trycksÄr hos Àldre : En litteraturstudie
Förekomst av trycksÄr utgör ett omfattande problem inom hÀlso- och sjukvÄrden fortfarande trotskunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att detförebyggande omvÄrdnadsarbetet avseende trycksÄr Àven i fortsÀttning kan vara en mycketangelÀgen frÄga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie Àr dÀrför att belysaomvÄrdnadsÄtgÀrder som kan utföras i vÄrdbÀdden för att förebygga trycksÄr hos Àldre.Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses,scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing anvÀnds. För att elektronisk söka relevanta,vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE.
FjÀrde generationen egna mÀrkesvarors intÄg i den svenska detaljhandeln : Kan det bli en framgÄng?
Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln pÄ differentiering genom att lansera egna mÀrkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjÀrde generationens EMV och det Àr ett relativt nytt koncept i Sverige i jÀmförelse med andra lÀnder. Detaljhandelskedjan Axfood Àr en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjÀrde generationen.Problem: Leverantörernas varumÀrken har under lÄng tid ansetts vara ?riktiga? mÀrken medan distributörernas egna mÀrkesvaror endast Àr för priskÀnsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter Àr villiga att betala ett högre pris för LMV pga.
Hur klarar ett högteknologiskt företag av konsten att gÄ i takt med marknaden - och samtidigt ligga ett steg före?
Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.
Köpbeteendet, innovatören och den nya produkten
En produkt lever inte för alltid. Behovet av stÀndig förnyelse försvinner aldrig. MÄnga produkter misslyckas pÄ grund av att sÀljaren inte förstÄr mÄlmarknadens köpbeteende. Syftet med denna uppsats var att skapa en förstÄelse för vad som pÄverkar företags vilja att köpa nya produkter. För att nÄ detta syfte skickade vi ut 200 enkÀter till utvalda företag i Sverige.
Fokus pÄ lÀrandemÄl Sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar
Sammanfattning: Den hÀr undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lÀrandemÄl och hur man uppnÄr dem pÄ en studentdriven vÄrdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnÄ lÀrandemÄlen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrÄn ett vÄrdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, pÄ en vÄrdavdelning inom akutsjukvÄrd som har som uppdrag att bÄde driva god infektionsvÄrd och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkÀtsvar med studentutvÀrderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnÄ utbildningsmÄlen som ganska bra till utmÀrkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och bÄde nuvarande och tidigare handledare.
FörbÀttringsarbete bana 7 : Gyllensvaans Möbler AB
Gyllensvaans Möbler AB ser en stor förlust i emballeringsbana 7 dÀr tillgÀngligheten ligger och pendlar mellan 50-60% och har en takt pÄ i genomsnitt 11 packade paket/minut. Syftet med projektet Àr att ta reda pÄ varför det Àr en sÄdan lÄg tillgÀnglighet.MÄlet med projektet Àr att identifiera de fem största stopporsakerna och att komma med en ÄtgÀrdsplan pÄ hur Gyllensvaans kan jobba vidare för att eliminera dessa stopporsaker. Med hjÀlp av detta vill företaget att linans takt ökas med 1-2/min.De fem största stopporsakerna Àr med hjÀlp av produktionstekniska metoder identifierade och ÄtgÀrdsförslag Àr upprÀttade. Fyra realistiska ÄtgÀrdsförslag finns framtagna och med hjÀlp av dessa kan linans takt ökas med drygt 2 paket/min som motsvarar en ökning pÄ ca 18%..
PÄ spaning efter friskfaktorer! : En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mÄr bra pÄ arbetet
Titel: PÄ spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mÄr bra pÄ arbetet.Syfte: Studiens syfteÀr att beskriva hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvÀndiga för att vidmakthÄlla hÀlsa.Metod: Studien Àr enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrÄn kvalitativinnehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet bestÄr av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelÄg. Huvudteman somframkom var; HÀlsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, OhÀlsa, Arbetsrelaterad ohÀlsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; IndividnivÄ,GruppnivÄ och Organisatorisk nivÄ.