Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Metoder är ett välkänt begrepp inom systemutvecklingen. Det finns många olikametoder som kan användas, exempelvis vattenfallsmetoden som tillhör de traditionellametoderna, eller Scrum som tillhör de agila?lättrörliga? metoderna. Faktum är att agilametoder blivit mycket populära sedan derasuppkomst på 90-­?talet.

AbstractArtikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer som utsätts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehålla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi samlat in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer. Upprättandet av en dialog är det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer är det svårt att upprätta en genomgående dialog på alla nivåer, och även om den i viss mån förekommer i den dagliga kommunikationen, så uppstår svårigheter när negativ publicitet ska kommuniceras på ett internt plan. Trots att begränsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, är det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det inträffade.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna.Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken.Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen.Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra.

Abstrakt Social Engineering är konsten att manipulera människor, för att på så sätt vinna deras förtroende. Med hjälp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgå säkerhetssystem och få tillgång till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer på tre stora organisationer med både IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt få en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka åtgärder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som råder kring Social Engineering, men även farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med ? i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar.