Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som modus och tempus, med en större tendens mot modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Studien syftar till att förbättra kunskapen om förhållandet mellan idéhantering och idégenereringsvilja hos Volvo CE och presenterar rekommendationer för fortsatt förbättringsarbete. Detta behov har uppkommit då Volvo CE uppfattat att antalet genererade idéer sjunkit. Följande frågor formulerades i arbetets inledningsfas: Hur påverkas deltagarnas vilja att komma med idéer och förbättringsförslag av idéhanteringssystemet? Finns det brister i Volvos idéhanteringssystem och om så är fallet, hur avhjälps detta? Arbetets empiri samlades genom ett antal intervjuer av deltagare och processledare under hösten 2011 och metoden har varit kvalitativ med grundad teori som ansats. Resultatet av arbetet är ett antal faktorer som tillsammans kraftigt påverkar deltagarnas idégenereringsvilja på lång sikt.

Uppsatsen handlar om att se om kontexten har någon betydelse för idégenerering. En kvalitativ undersökning har genomförts genom ostrukturerad intervjuteknik. Empirin har samlats från Ericsson, McCann, Imperiet och People för att se hur individer i teknik- respektive tjänsteföretag genererar idéer och om det är någon skillnad mellan de olika kontexterna. Csikszentmihalyis system för kreativitet och Michalkos kategoriseringar av olika sätt att generera idéer inkluderas i den teoretiska referensramen. Slutsatsen som uppsatsen kommer fram till är att förstå att idéer kommer utifrån företaget, och att kontexten har betydelse och att olika idégenererande metoder passar inte i alla kontexter..

Examensarbetet har genomförts i samarbete med innovationsföretaget ProboNova Medical Innovations AB. ProboNova jobbar främst med konceptframtagning av medicintekniska produkter. ProboNova tar sedan en Provisional Patent Application på konceptet och licenserar ut det till ett större företag. Genom att licensera ut koncepten slipper de kostnaderna för kliniska tester bland annat. Examensarbetet grundades i att ProboNova ville ha hjälp med att ta fram ett koncept på en ny sårhake. Projektet har genomsyrats av designprocessen där förstudie och idégenerering har varit de två dominerande delarna. I slutet av projektet presenterades ett koncept som uppfyllde alla krav och detta koncept togs det senare en Provisional Patent Application på. Tanken är att examensarbetet ska ge läsaren en bättre förståelse för hur man kan jobba med designprocessen och lära sig fördelarna med att välja en Provisional Patent Application istället för en Nonprovisional ansökan..

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omställningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de eftersträva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag är mer beroende avsina kreativa förmågor än sina materiella tillgångar. För att utveckla individens kreativitetkrävs stimulering av expertis, kreativ förmåga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda på hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnå en ihållande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrågor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkät och gruppintervju.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Frågeställning: Vilka faktorer har möjlighet att underlätta för både idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har är att de har svårt att få sina genererade idéer att verkligen implementeras på avdelningar. I dagsläget får platscheferna välja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de är ansvariga över. Många idéer sällan genomförda, vilket är något de vill förbättra. Den problematik som författarna står inför är att försöka skapa en lösning, eller förslag på hur denna process samt förslagens hållbarhet kan förbättras.Syfte: Syftet är att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att åtgärda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlätta processen i sin helhet, från idé till implementering.Metod: Bygger på en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förståelse.

Examensarbetet har utförts på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro i divisionen Underground Rock Excavation (URE). På URE i Örebro bedrivs tillverkning av underjordsmaskiner för gruv- och tunnelindustrin. En del av dessa maskiner är så kallade bergsförstärkningsriggar vars funktion är att säkra upp berg i gruvor och tunnlar.Uppgiften för arbetet var att undersöka cementsystemet på en av dessa riggar, kabelbultningsriggen Cabletec LC.Målet var att ta fram nya förslag på förbättringar och efterföljande experiment, gällande riggens cementsystem som ska leda till en ökad tillgänglighet av Cabletec LC.Arbetet inleddes med att ställa upp frågeställningar som skulle behöva besvaras och åtgärder för att få svar på dessa utformades. Dessa frågeställningar utgjorde grunden till planeringen av arbetet. Aktiviteter som utfördes utifrån frågeställningarna var analys av dagens system, litterär studie, kundbesök, intervjuer med konstruktörer, idégenerering och utvärdering.Studien av maskinen visade att det fanns flera problem med cementsystemet, framförallt med pumpning, blandning och renhållning.

Den här kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering påverkades av musik i förhållande till antal idéer, lämplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jämfördes även med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara på om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga påverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. Två av grupperna lyssnade på två olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan på ett mindre formulär, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

Ordet workshop är något som växt sig mer och mer välkänt under det senaste årtiondet. Det har blivit ett allt mer använt, såväl som omtyckt arbetssätt. Detta har medfört att bra workshopmetoder är något som är av stort intresse för företag. En form av workshop som används är idégenereringsworkshops, något som kan vara önskvärt vid dessa är att samtliga deltagare har en gemensam målbild, vilket kan vara problematiskt att uppnå.Målet med denna fallstudie var att skapa en workshopmetodik som är anpassad för arbete med mobila applikationer. Workshopen genomsyras också av ett fokus på att skapa en gemensam målbild hos deltagarna, samt ett synsätt som utgår från den potentiella mobilapplikationens slutanvändare.Genom att utnyttja information från en litteraturstudie, ett antal intervjuer samt önskemål och erfarenheter från företaget Sogeti inom ämnet, skapades en mängd kriterier.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Detta arbete behandlar ämnet stämningsbelysning för hemmiljö. Projektets huvudfrågeställning är; hur utformar man en belysning som ger användaren möjlighet att skapa önskad stämning i rummet? För att ta reda på detta samlades kunskap kring ljusets effekter på människa och rum. Vidare samlades en fokusgrupp som för att ge sin input om sina vanor, önskemål och behov angående belysning. Förslag på en produkt arbetades fram via en process bestående idégenerering, skissning, modellering och slutligen prototypbygge.

För ett genomsnittligt småhus i Sverige idag går ca 5000 kWh till hushållsel. Av dessa 5000 kWh går 7% till att driva diskmaskiner. Effektiviseringen av diskmaskiner har framförallt strävat efter en låg vatten- och energianvändning, en kort processtid samt en effektiv rening av disken.Det finns dock gränser för hur effektiva diskmaskinerna kan göras med traditionell teknik. Därför har producenter under de senaste åren börjat se sig om efter mindre traditionella metoder som till exempel bruket av en värmepump för att få ned energiförbrukningen.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta fram systemlösningar för värmepump i diskmaskin samt att utvärdera energibesparingspotentialen i denna tillämpning.Målet har varit att ta fram och beskriva de möjliga systemlösningar som uppstår vid en idégenerering. Att välja ut två lösningar för närmare undersökning, att bestämma en lämplig kompressoreffekt samt att beräkna energibesparingen dessa lösningar ger.En litteraturstudie har gjorts av teknik och tillämpningar inom området, som till exempel värmeväxlaranvändning i diskmaskiner samt användandet av värmepumpar i andra vitvaror.

Det här är ett projekt i industriell design som gick ut på att lösa ett problem. Projektet var ett samarbete med kontors- och utbildningsmöbelföretaget Abstracta. Problemet var att det på arbetsplatser idag lätt blir högljutt och bullrigt, speciellt i öppna kontorslösningar. För att ta fram en produkt som löser problemet gjordes undersökningar och analyser av marknaden, kunden, användaren, akustik och material. Det utgjorde grunden för en idégenerering som resulterade i ett koncept, som sedan vidareutvecklades till en serie akustikabsorbenter.