Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

Näsåker och Resele är två bygder där man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhället och man har bildat Näsåkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den här organiseringen har gått till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter både de lokala förutsättningarna och de asylsökandes behov.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging.Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

The Swedish legislation (Socialtjänstlagen, SoL 5 kap 1§ 6 st.) state that the social welfare committee is particularly responsible for those children whom are in need of support and help after an adoption or custody matter has been decided. "Adoption - but at what price?" SOU 2003:49 is a state report with the purpose to investigate different aspects around international adoptions, which brings up and discusses what supports there is for adoptive families in Sweden. With this background and a special attention towards adoptive children's health conditions when arriving to their new country we decided to study the subject adoption. By interviewing different professionals and volunteers that work with adoptive families in Sweden the aim with this study was to acknowledge how they look upon the support the Swedish community offers for adoptive parents and also how they consider the knowledge about adoption among those who in their line of work can meet adoptive children is.

Syftet med undersökningen är att på uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen då de upplevt en negativ förändring i stämningen, vilket kan ha påverkat medlemmarnas välmående i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra människor med avsikt att uträtta något väsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svårt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och målinriktning, är paraplyorganisationer vilka är uppdelade strukturmässigt på så sätt att de består av flertalet underorganisationer. Därför är det av intresse att studera hur en sådan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund är en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet.Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare.I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett.Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap.Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer..

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behålla frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen.

Vi har i vårt arbete undersökt ett ideellt projekt, New City i Malmö - ett utvecklingspartnerskap som arbetar för att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Grunden till dess tillkomst ligger i en statlig utredning, som belyser en kategori unga utanför med svårigheter att få sina behov tillgodosedda i myndighetskontakter och genom ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag ges i utredningen till en försöksverksamhet med s.k. navigatorcentra, som New City, som söker upp ungdomarna och ger dem stöd utifrån ett helhetsperspektiv på deras situationer. Syftet med vår studie är att undersöka vilka metoder som används inom projektet, jämfört med i kommunala arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.