Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Social media seem to offer a great possibility for environmental non-profit organizations to communicate with their members and audience, if the organization aims to build and maintain a relationship to the users of social media. This essay has examined how three environmental non-profil organizations are communicating in social media. To create an understanding of the organization?s communication strategies a netnographic approach was implemented..

De formella belöningssystemen för arbetarna i västra Blekinge stödjer företagens operativa mål. I åtta fall av tio finns två eller flera operativa mål knutna till belöningssystemet. I de övriga två belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mål uppnås för att belöning ska utfalla. Därmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mål och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

De formella belöningssystemen för arbetarna i västra Blekinge stödjer företagens operativa mål. I åtta fall av tio finns två eller flera operativa mål knutna till belöningssystemet. I de övriga två belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mål uppnås för att belöning ska utfalla. Därmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mål och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

Studien ?Vägen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden.Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag.Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig..

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..