Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i Gävle801 76 GävleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TärnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KällkvistSyfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå två i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgångspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhåller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framväxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lärare förhåller sig till traditionerna och hur rektorerna ser på verksamheten. Utifrån ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. Såväl likheter som skillnader har identifierats mellan de båda verksamheterna i synen på undervisning och lärande.

Problemområde: Vi intresserar oss främst för är hur livsstilsentreprenören påverkar sin verksamhet, i vårt fall inom vandrarhemsbranschen. Då det oftast är en mindre verksamhet som styrs utav ett fåtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utsträckning värdens livsstilsval påverkar verksamheten. Syfte: Vårt syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnäringen. Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med värdar på två lantliga- och två stadsnära vandrarhem i Götaland.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

I en alltmer konkurrensutsatt värld ser många organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det ställs ett allt större krav på ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission är en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar på ledarskapet. På Linköpings Stadsmission deltar nästintill samtliga föreståndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete på olika tjänstgöringsgrad. Hur väl fungerar ledarskapet när individer på chefsposition både är verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien är att beskriva och analysera föreståndarnas upplevelser av sitt ledarskap på Linköpings Stadsmission med avseende på de dubbla rollerna.

I ideella föreningar saknas möjligheten att använda sig av ett entydligt mått på prestation. Det är därför istället upp till varje enskild ideell förening att skapa egna mätetal som visar på hur väl föreningen lever upp till sina ledord. Dessvärre är ideella föreningars ledord ofta abstrakta och vagt formulerade, vilket innebär att det kan vara problematiskt att skapa mätetal som är representativa för ledorden. I denna studie har vi studerat tre stycken idrottsföreningar för att undersöka hur fallföreningarna lyckats med att skapa mätetal som visar på hur väl de lever upp till sina ledord. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och respektive idrottsförenings styrdokument har vi funnit att fallföreningarna inte är särskilt lyckosamma med att med att skapa mätetal som är representativa för ledorden.

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn.Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod.Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget..

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen..

Syftet med uppsatsen är att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mål. Uppsatsens syfte är således normativt. För att fokusera karaktären hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillämpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgått ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att nyckeltalen som presenteras är ett resultat från att både ha studerat normer och teorier, såsom lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars årsredovisningar. För att klarlägga vilka normer som styr årsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestämmelser samt för tidigare rekommendationer på nyckeltal.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola..