Sökresultat:
393 Uppsatser om Ideell förening - Sida 7 av 27
Utveckling av reningsmetod för cytokrom c-Id1 frÄn Ideonella dechloratans
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Processmodellering med fysiskt- och informations-flöde : Hur utförs detta i dagens programvaror?
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Metallanalys i salthaltigt vatten En studie i spektrala och icke-spektrala interferenser
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
Medlemmarna i SkÄnes Potatisodlarförening tycker till : ett beslutsunderlag till styrelsen
SkÄnes potatisodlarförening Àr en ideell förening som arbetar för dess medlemmar som bestÄr av potatisodlare i södra Sverige. Föreningen arbetar aktivt med att skapa en god ekonomi i odlingen bland dess medlemmar och för att stÀrka potatisens roll som livsmedel. Föreningen bestÄr av ca 150 medlemmar varav ca 120 Àr aktiva. Styrelsen i
föreningen har beslutat att genomföra en undersökning om vad medlemmarna vill att föreningen ska jobba med och satsa pÄ, om stadgarna i föreningen följs m.m. MÄlet med
arbetet Àr att fÄ fram ett beslutsunderlag för framtida arbete inom föreningen genom en undersökning bland dess medlemmar.
Nyckeltal i ideella föreningar - En studie av tio Ärsredovisningar samt en fallstudie av Cancerfonden
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förekomsten samt karaktÀren av nyckeltal i ideella föreningars Ärsredovisningar. Vidare Àr syftet att utveckla nyckeltal för extern anvÀndning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats bestÄr av tvÄ delstudier. Den första delstudien, Ärsredovisningsstudien kan sÀgas vara av explorativ karaktÀr. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod dÀr de kvalitativa inslagen Àr övervÀgande.
Facebook som kommunikationskanal : En studie om hur RÀdda Barnen uppfattas av sin mÄlgrupp via fenomenet Facebook
Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..
MÄlstyrning och mÄluppfyllelse inom ideella föreningar
Ideella föreningar har varken ett syfte eller mÄl att generera vinst. Trots detta ska de redovisa pÄ samma sÀtt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svÄrt att bedöma föreningens mÄluppfyllelse utifrÄn redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mÀter mÄluppfyllelsen samt hur mÀtningen av mÄluppfyllelsen kan göras mer effektiv. VÄr slutsats Àr att en kombination av finansiella mÄl, som kan mÀtas med nyckeltal, och icke-finansiella mÄl, som visar pÄ kvalitén hos aktiviteterna, Àr hur föreningarna mÀter mÄluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjÀlp av ett balanserat styrkort..
Gymnasieelevers erfarenheter av matematik : Samtal kring svÄrigheter med grundskolematematiken
Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.
RehBrain
Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.
Biorening i smÄ reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och ÄtgÀrdsförslag
Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.
Ekonomistyrning i HyresgÀstföreningen : -en kvalitativ fallstudie
I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och förÀnderligt. Det Àr dÀrför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. PÄ grund av detta krÀvs en ekonomistyrning som inkluderar mÄnga viktiga delar för beslutsfattarna.Det har gjorts mÄnga studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn Àr mer sÀllsynta. DÀrför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, HyresgÀstföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jÀmföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmÀngiltiga.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel HyresgÀstföreningen anvÀnder sig av.
FrĂ„n vĂ„tmark till vĂ„tmark i Ăngelholms kommun : Fallstudie kring tvĂ„ vĂ„tmarker
Huvudsyftet med denna uppsats Ă€r redogöra hur tvĂ„ vĂ„tmarker i Ăngelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna frĂ„ga har jag noga studerat beslutsgĂ„ngen, gjort fĂ€ltstudier, talat med markĂ€gare tagit del av opublicerat material och studerat Ă€ldre och nya kartor över de bĂ„da vĂ„tmarkerna, bĂ„da belĂ€gna i trakten av Höja, ungefĂ€r fem kilometer sydost om Ăngelholm, och Ă€ven gjort fĂ€ltstudier.Utöver detta har jag visat hur Ăngelholms och Ă
storps kommun arbetar för att frÀmja anlÀggningen av vÄtmarker. BÄda intresserar sig för att minska övergödningen och med vÄtmarker sÄ Ästadkommer de detta. Utöver vattenrenare sÄ Àr vÄtmarker ocksÄ av intresse rent utbildningsmÀssigt och bra för att fÄ en heterogen landskapsbild.SlutsatserDet Àr skillnad pÄ storleken av vÄtmarker i nordvÀstra SkÄne gentemot i Danmark. Detta beror pÄ att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrÄgor och kunde genomdriva vÄtmarksanlÀggningar i större utstrÀckning.VÄtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar bÄda som naturliga reningsverk av nÀrsalter.
FjÀllrÀddning: kunskap och erfarenhet hos olycksdrabbade i fjÀllvÀrlden i Norrbotten
FjÀllrÀddningen Àr en ideell organisation som stÄr för alla
rÀddningsuppdrag som handlar om mÀnniskor som rÄkat ut för svÄrigheter i
fjÀllomrÄdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel
benbrott, hastigt insjuknande, mÀnniskor som kommit vilse eller överraskats
av dÄligt vÀder eller gÄtt genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag
vÀldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika
typer av fjÀllaktiviteter, dels Àr vi genom vÄr utbildning till
sjukgymnaster intresserade av hur man pÄ olika sÀtt kan förhindra och
förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förstÄelsen
för hur denna kan bedrivas pÄ ett sÀkert sÀtt..
FjÀllrÀddning: kunskap och erfarenhet hos olycksdrabbade i fjÀllvÀrlden i Norrbotten
FjÀllrÀddningen Àr en ideell organisation som stÄr för alla rÀddningsuppdrag som handlar om mÀnniskor som rÄkat ut för svÄrigheter i fjÀllomrÄdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, mÀnniskor som kommit vilse eller överraskats av dÄligt vÀder eller gÄtt genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag vÀldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjÀllaktiviteter, dels Àr vi genom vÄr utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man pÄ olika sÀtt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förstÄelsen för hur denna kan bedrivas pÄ ett sÀkert sÀtt..
Ekonomisk kris i Damallsvenskan : en studie om en ideell förening i kris
MÄnga idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstÄr pÄ grund av mÄnga olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nulÀget befinner sig i en ekonomisk kris och lÀget Àr allvarligt. DÀrför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har Àven valt att studera ledningens agerande av problemet dÄ deras inverkan har stor betydelse. För att fÄ fram vÄr slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som Àr insatta i föreningens verksamhet och dÀrmed fÄtt ett kvalitativt resultat.