Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Ideell förening - Sida 8 av 27

Förslag till ett ekologiskt bostadsomrÄde

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

Jobba gratis?: en fallstudie i Biathlon Events AB angÄende
hur ledningen i en ideell organisation kan motivera
mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer i sin
organisation

Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad frÄn stat), utan vinstintresse, sjÀlvstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet Àr volontÀrer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontÀrerna skulle de antingen behöva skÀra ner pÄ sina aktiviteter till hÀlften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontÀrerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera mÀnniskor till att stÀlla upp som volontÀrer inom dessa.

Rening av matarvatten och rökgaskondensat vid KraftvÀrmeverket i Linköping

I utbildningen till Drifttekniker vid Linköpings universitet, Campus Norrköping ingÄr det att under vÄren pÄ andra Äret utföra ett examensprojekt. Just det hÀr projektet utfördes pÄ KV1 pÄ Oscarsgatan, som Àr en del av Tekniska Verken i Linköping.Projektet gick först ut pÄ att uppdatera befintliga provtagningsinstruktioner frÄn 1999 som Àr bifogade i slutet av rapporten. Jag skulle se som det fanns nÄgot att Àndra, ta bort eller lÀgga till. Sedan utvecklades projektet och rapporten till att Àven beskriva reningscyklerna för matarvattnet och rökgaskondenseringen, och med det i stora drag ta upp de viktigaste fakta och information om de olika reningsmetoderna och reningsstegen.Rapporten ska fungera som en ?snabbkurs? dÀr man lÀr sig det viktigaste och nödvÀndigaste ifall att ordinarie drifttekniker av nÄgon anledning inte kan utföra sin uppgift.

VÀgen till framgÄng : Vikten av akademisk utbildning för karriÀrutveckling inom musikbranschen

I denna uppsats behandlas frÄgan om organisationsförÀndring, och Àmnet Àr svenska musikfestivalers organisationsförÀndring och företagisering. Vi fokuserar pÄ hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer frÀmst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att Àgna oss Ät frÄgor som rör förÀndringsmotiv och förÀndringsdrivkrafter för festivaler.

Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

UtvÀrdering av digital fotografering som kostregistreringsmetod vid kartlÀggning av protein- och energiintag : En pilotstudie pÄ geriatriska patienter

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.

Social redovisning i kooperativ och ideella organisationer

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Lettland: en empirisk studie av vÀgar till EU:s miljömÄl

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.

Att mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av ideell verksamhet : ?En studie av teorier kring ideella organisationer och praktiken i den svenska scoutrörelsen

Sedan den första januari 2001 lyder ideella organisationer under bokföringslagen och Ärsredovisningslagen. Syftet med extern redovisning Àr att delge organisationens intressenter information som ska utgöra underlag för beslutsfattande och ansvarsutkrÀvande. Till skillnad frÄn en vinstdrivande organisation Àr en ideell organisations syfte inte att generera vinst, de finansiella medlen skall istÀllet anvÀndas för att bedriva verksamhet som gagnar organisationens syfte. Ideella organisationer mÄste dÀrför anvÀnda sig av andra indikatorer för att mÀta resultatet av verksamheten. Uppsatsen syftar till att utröna hur ideella organisationer kan mÀta, redovisa och kommunicera resultatet av sin verksamhet genom att studera litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet, för att sedan jÀmföra hur vÀl dessa teorier stÀmmer in pÄ den svenska scoutrörelsen.

Ideellt arbete : Ideellt engagemang i en simförening

I Sverige finns idag mÄnga som Àr ideellt engagerade och mÄnga utav dem Äterfinns inom idrotten. Tusentals individer Àr engagerade som trÀnare och ledare pÄ ideell basis. Denna studie syftade till att förstÄ hur individen sjÀlv ser pÄ sitt engagemang, vad som motiverade honom/henne att engagera sig frÄn början samt hur man kan göra engagemanget mer lÄngsiktigt. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med ideellt engagerade trÀnare i en av Stockholms större simföreningar. Materialet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet

Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.

Ideella föreningars beskattning och redovisning

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur ideella föreningar förhÄller sig till och anpassar sin redovisning till rÄdande skatteregler, beskriva hur detta kontrolleras av Skatteverket och jÀmföra hur svenska ideella föreningars internationella motsvarighet redovisar. Detta undersöks genom att vi har genomfört en enkÀtundersökning med 50 ideella föreningar. Dessutom har vi har hÄllt intervjuer samt studerat utvalda föreningars Ärsredovisningar. VÄra slutsatser Àr att ideella föreningar Àr oftast begrÀnsat skattskyldiga. Ideella föreningar anvÀnder inte sin redovisning aktivt för att bli begrÀnsat skattskyldig men uppfyller trots detta de krav som stÀlls för att erhÄlla en förmÄnlig skattesituation..

Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration

Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.

Försök till att lösa degraderingsproblem vid preparation av fotosystem I-subenheten PSI-N genom att anvÀnda proteasinhibitorer och olika sorters lysis

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av tvÄ stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) dÄ de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N Àr ett mindre protein pÄ ca 10 kDa som ingÄr i PSI. PÄ nÄgot sÀtt, som Ànnu inte Àr klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin nÀr det dockar till PSI. Det Àr dÀrför av viktigt att rena fram större mÀngder av PSI-N för att fÄ djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner.

Hur ideella idrottsföreningar nĂ€rmar sig företagsliknande styrformer : En kvalitativ studie gĂ€llande racketsportföreningar i Örebro lĂ€n

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vÄrt samhÀlle eftersom de bidrar med positiv utveckling för sÄvÀl samhÀlle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svÄrt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna gÄr ifrÄn sina ideella grunder och istÀllet börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sÄdan process kallas företagisering. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen gÀllande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behÄlla de ideella insatserna samt visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar att föreningar blir företagiserade.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->