Sökresultat:
393 Uppsatser om Ideell förening - Sida 26 av 27
HÀstnÀringens betydelse för à land : ett samhÀllsperspektiv
Denna rapport Ă€r framtagen i samarbete med Ă
lands HĂ€stsportförening r.f. med medel frĂ„n Europeiska Regionalfonden samt externa finansiĂ€rer. Rapporten Ă€r en bred kartlĂ€ggning över hĂ€stnĂ€ringen pĂ„ Ă
land. Dess syfte Àr att utgöra en grund för beslutsfattande i frÄgor rörande nÀringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hÀstsportanlÀggningen i Norrböle. Arbetet Àr Àven ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
HĂ€stnĂ€ringen har en samhĂ€llsekonomisk betydelse för Ă
land och de kvalitativa vÀrdena och ringeffekterna Àr mÄnga.
En ideell förenings databasanvÀndning
Syfte: En medlemsdatabas innehÄller uppgifter om en organisations medlemmar som kan vara ett intressant underlag för beslut inom verksamheten. Allt fler organisationer utnyttjar medlemsdatabasen, dÄ den kan underlÀtta i arbetet med att skapa en starkare relation mellan organisationen och dess medlemmar. Friskis&Svettis i GÀvle vill bevara och underhÄlla relationen mellan föreningen och medlemmarna. Friskis&Svettis har idag en medlemsdatabas med personuppgifter som registrerar varje gÄng medlemmarna trÀnar.VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva Friskis&Svettis medlemsdatabas, se vilka möjliga anvÀndningsomrÄden den har och vilka anvÀndningsomrÄden som skulle underlÀtta i föreningens verksamhet.Nedan följer frÄgor vi arbetat efter:? Vad Àr en medlemsdatabas?? Vilka data finns idag i medlemsdatabasen och hur anvÀnds den idag?? Hur pÄverkar Friskis&Svettis policy anvÀndningen av medlemsdatabasen?? Vilken möjlighet finns att anvÀnda medlemsdatabasen pÄ ett mer effektivt sÀtt kopplat till verksamheten?? Hur kan medlemsdatabasen utvecklas?? Vilka behov har Friskis&Svettis av en medlemsdatabas?Metod: Vi har arbetat enligt en arbetsmodell som visar de fem delprocesserna vid en forskningsstudie.
Hur anvÀnds den transteoretiska beteendeförÀndringsmodellen för att frÀmja fysisk aktivitet vid övervikt?
 Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.
Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmÄgan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersÀttning med aluminiumsulfat
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.
Dricksvatten som handelsvara med Sverige som exportör?
SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett Àr ojÀmnt fördelade över sÄvÀl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror bÄde pÄ vattnets kretslopp och pÄ andra faktorersom mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd. Det mÀnskliga rÀckhÄllet symboliseras av lagar,Àgande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstÄr som en pÄdrivandefaktor för utveckling vad gÀller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuterarÀven hÄllbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssÀtt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andralÀnder utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Kan man Àga vatten?2.
Kretsloppsanpassning av enskilda avlopp : En förstudie för Laholms kommun
I Sverige finns det idag ungefÀr 700 000 enskilda avlopp. NÀringsÀmnen som lÀcker frÄn enskilda avlopp, bland annat pÄ grund av otillrÀcklig rening, har stor inverkan pÄ miljön i sjöar, vattendrag och kustnÀra omrÄden dÀr de bidrar till övergödning. IstÀllet för att lÄta nÀringsÀmnena frÄn de enskilda avloppen lÀcka ut i naturen och gÄ till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp nÀringen och Äterföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bÀttre vattenmiljö ocksÄ minska behovet av den handelsgödsel som idag anvÀnds inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lÄng tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att nÀringsÀmnen lÀcker ut i vattendragen.
SkadestÄndslagen 2 kap. 2 § : Utvecklingen avseende ersÀttning för ren utomobligatorisk förmögenhetsskada
SkadestÄndslagen reglerar det utomobligatoriska skadestÄndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestÄnd styrs av kontrakt. I skadestÄndslagen Äterfinns tvÄ huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-destÄndslagen och Àr sÄdan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.
UnderhÄllsbehandling pÄ liv och död : En kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin i Hudiksvalls kommun, för mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger
 Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.
SkÀrseldens roll i förestÀllningen om rening eller rÀttvisa
 SkÀrseldens uppkomst, komplicerad som den mÄ vara, grundar sig i mÄngt och mycket pÄ kyrkans behov att skapa ett mellantillstÄnd mellan helvetet och paradiset. Med hjÀlp av texter frÄn bibeln, dÄ frÀmst Paulus brev, kunde den dogmatiska frÄgan om skÀrselden bryta igenom.SkÀrselden Àr en medveten skapelse av det som kom att bli den katolska kyrkan.FrÄgan om vart syndarna tog vÀgen efter döden besvarades i och med skapandet av skÀrselden. MÀnniskan behövde sÀkerstÀlla sin vÀg upp till himlen och om hon inte lyckats göra det i livet sÄ fick hon nu chansen att göra det efter döden. SjÀlva tanken med straffet i skÀrselden Àr att kunna rena sjÀlen, till skillnad frÄn helvetet dÀr straffet Àr evinnerligt. I och med att tanken pÄ skÀrselden föddes och sÄ smÄningom institutionaliserades, började Àven bikten fÄ en större betydelse. Bikten kom att bli en del av den botgöring som fÀrdigstÀlldes i skÀrselden.
Teknik för biogasanvÀndning
This thesis is made by Carl Persson and Alejandro Saavedra for Gryaab. Gryaab is Gothenburg?s water processing plant and produces about 60 GWh biogas annually with a flow around 1150 Nm3/h. Gryaab wants to research their possibilities to become independent with electrical energy and the possibilities to enrich, upgrade biogas. The use of methane rich gases like biogas and natural gas is today low in Sweden compared to major parts of the world.
Konsten att vara : en enkÀtstudie om kvinnliga idrottslÀrares arbetssituation och varaktighet i yrket
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 Är eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslÀrarna sjÀlva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkÀt som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval dÀr vi begrÀnsat oss till att kontakta idrottslÀrare som Àr medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestÀmde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nÄ mÄnga idrottslÀrare som arbetat i ett visst antal Är.
SmittÀmnen i avloppsvatten frÄn sjukhus : en teoretisk jÀmförelse med samhÀllet iövrigt utifrÄn Socialstyrelsens allmÀnna rÄdSOSFS 1989:39
Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa Àr det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom Àr av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mÀngder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmÀnna rÄd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten frÄn smittskyddssynpunkt. Det gÀller infektionskliniker pÄ sjukhus,obduktionsavdelning frÄn sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten Àr dock resurskrÀvande och kravens relevans harifrÄgasatts.
MarkÀgaren, allemansrÀtten och invasionen : En diskussion om ansvaret för skador pÄ marken nÀr kommersiella aktörer nyttjar mark med stöd av allemansrÀtten. Eller: Vad hÀnder om en kommersiell bÀrplockare startar en skogsbrand?
Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet dÀr mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrÀtten. HD har bedömt att sÄdant nyttjande; kanalisering, Àr tillÄtet med stöd av allemansrÀtten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (?ForsrÀnningsmÄlet?) samtidigt att nyttjandet bara Àr tillÄtet sÄ lÀnge marken inte skadas. Eftersom skadestÄndsfrÄgan aldrig har prövats i samband med allemansrÀtten har föremÄlet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfÄ ersÀttning för skador via allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga regler, skadestÄnds- och avhjÀlpandeansvaret i miljöbalken samt för intrÄng i ÀganderÀtten via expropriationslagen och möjligheten att fÄ ersÀttning ur en försÀkring.
Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys, MRA och God desinfeksjonspraksis, GDP
Vatten Àr ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte rÄka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet pÄ vattenverken, frÀmst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper Àr vitt skilda i mÄnga avseenden och reduceras dÀrför olika bra av olika reningssteg.
?Du skall vÀl vara hemma och föda barn?? En fallstudie Systerjouren Somaya - en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs av största delen muslimska kvinnor
Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor.
I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.