Sök:

Sökresultat:

388 Uppsatser om Ideell förening - Sida 2 av 26

Ett berikande lÀrande ? VolontÀrers uppfattningar av sitt lÀrande i en ideell organisation

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Har storleken nÄgon betydelse? Om drivkraften, roller och vÀrdeskapande i en ideell förening

Titel: Har storleken nÄgon betydelse? Om drivkraften, roller och vÀrdeskapande i en ideell förening Författare: Lina Holmqvist, Ulrika Maschmann, Sofia Wigström Handledare: Gustaf Kastberg, Cecilia Fredriksson Nyckelord: Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH), föreningsmedlemmar, grÀnszon, roller, drivkraft, vÀrdeskapande Problem: Uppsatsen tar utgÄngspunkt i varför en ideell förening vill vÀxa samt det vÀrde som genereras för föreningsmedlemmar över att tillhöra en ideell förening. Vi problematiserar rollfördelningen att inneha en privat- respektive yrkesroll i en förening som MiH. Syfte: Vi vill studera vilket vÀrde det genererar utifrÄn föreningsmedlemmarnas perspektiv att delta i föreningen samt drivkraften i att vÀxa som förening. Syftet Àr Àven att identifiera möjligheter samt begrÀnsningar med att medverka i en större ideell förening.

Uppsats om marknaden i Göteborg för reningssystem i fritidsbÄtshamnar

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Ett berikande lÀrande ? VolontÀrers uppfattningar av sitt lÀrande i en ideell organisation

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Festivaler i tiden : En studie av festivaler, företag och förÀndring

I denna uppsats behandlas frÄgan om organisationsförÀndring, och Àmnet Àr svenska musikfestivalers organisationsförÀndring och företagisering. Vi fokuserar pÄ hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer frÀmst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att Àgna oss Ät frÄgor som rör förÀndringsmotiv och förÀndringsdrivkrafter för festivaler.

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Att arbeta som socionom inom ideell sektor : En kvalitativ intervjustudie med socionomer anstÀllda inom ideella organisationer

I den ideella sektorn Äterfinns en liten andel av de socionomer som Àr yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersÀtta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns vÀlfÀrdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör sÄledes socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av vad det innebÀr att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrÄn socionomer anstÀllda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Styrning inom en ideell organisation : SjÀlvstyrningens praktik inom Friskis&Svettis

This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement.

Amnesty - Balanced Scorecard för en ideell organisation

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

Den individuella kompassen kontra vÀrdegrundsdokument eller ?Passioner och sÄnt? : En sociologisk studie av ungdomsledares syn pÄ vÀrdegrundsarbete inom en idéburen organisation.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska vÀrdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundlÀggande antagande i studien Àr att medarbetare inom ideell sektor besitter starka vÀrderingar, vilket i sin tur sÀtter vÀrdegrundsarbetet i frÄga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och anvÀnds i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhÄllningssÀtt gentemot vÀrdegrunden.Studien Àr en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess vÀrdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit pÄ den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren Àr.

Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisation

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Föroreningen av Östersjöns vatten : Enskilda avlopp och Ă„tgĂ€rder för en lĂ„ngsiktig uthĂ„llig vattenanvĂ€ndning

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

The State and Non-profit Organizations

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..

Är det nĂ„got speciellt med ideellt ledarskap?

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som Ă€r enkelt att förstĂ„. NĂ€r man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det ocksĂ„ verka enkelt. Detta Ă€r dock inte fallet nĂ€r man fördjupar sig i Ă€mnet och börjar inse att ledarskap Ă€r ett komplext begrepp som innefattar en mĂ€ngd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bĂ€st i olika situationer. Röda Korset Ă€r en av mĂ„nga ideella verksamheter i Sverige och Ă€r en av det fĂ„ ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, dĂ€r ledarskapet utifrĂ„n deras vision sprids och lĂ€rs ut. Intresset fĂ„ngade oss nĂ€r vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Miljöstrategisk jÀmförelse mellan tvÄ reningsmetoder för enskilda avlopp

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->