Utifrån frågeställningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestämbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet är att utveckla en modell för hur jag som bildlärare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrån modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nätet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera värderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar på hur bilderna är en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsIdealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra Ideal och påverka människors självbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel än undantag för hur femininitet representeras.

This essay examine the meaning produced around bodies and body fat in the queer community, but also in the surrounding straight community. The author has interviewed fat activists, and are using queertehory, to examine and analyze the relationship between body fat and the understanding and construction of sexuality and gender. The author concludes that even if norms around body shape and body fat are overlapping between the two contexts to some degree, they also differ. In the straight community, people with larger body shapes and sizes are punished, and encouraged to stay, or become, slim. However, in the queer community, ?fat? or bigger body sizes are not frowned upon in the same degree.

The title is a quote from a blog entry written by the Swedish journalist Linus Fremin. For many years Fremin suffered from bulimia and he claims that men for a long time have been excluded from medias coverage of eating disorders.We wanted to try this thesis and decided to do a quantitative study of articles published in two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, regarding eating disorders during the period 20101129-20121129. We studied 199 articles and counted the occurrence of men and women in the texts.Our study showed that women were represented in a majority of the articles, whereas the men were clearly much more absent. In most of the articles eating disorders were described as a female issue and men were rarely included. It?s difficult to say how the Ideal division of men and women in media?s coverage of eating disorders should look like.

Den här uppsatsen berör folkbildningsIdeal och folkhögskolemödrar. Folkhögskolemödrar kallas de kvinnor som ansvarade för kvinnors undervisning vid svenska folkhögskolor i 1800-talets slut och 1900-talets början. De var gifta med skolans rektorer och ansvarade för det mesta praktiska arbetet på skolorna. Uppsatsen undersöker vilka folkbildningsIdeal som format två av de första folkhögskolemödrarna i deras bildningssyn och även hur de förhöll sig som kvinnliga folkbildare till manligt utformade folkbildningsIdeal. De folkhögskolemödrar uppsatsen behandlar, Elisabeth de Vylder och Cecilia Bååth-Holmberg, representerar två av de tre bildningsIdeal som idéhistorikern Bernt Gustavsson har formulerat.

Syftet med denna uppsats är att granska två podcaster, en med enbart män och en med enbart kvinnor. Genom en kritisk textanalys på C/O Hannah och Amanda, samt Alex och Sigges podcast, ser vi hur femininitet och maskulinitet manifesteras i respektive podcast. Parallellt med våra observationer i språket jämför vi med tidigare populärkulturell forskning på medier, samt forskning kring femininitet och maskulinitet. Vårt hopp med detta är att kunna se huruvida podcasten, som är hyllat som ett fritt medium, är en plattform för nytänkande eller bakåtsträvande Ideal. I vår analys visar vi bland annat hur programledarna använder sitt kön som ett uppträdande.

The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of Ideal types.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsIdeal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de Ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsIdeal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka Ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga Ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga Idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de Idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  .

The landscape can be something that you rest your eyes on, something that goes quickly past outside the windscreen or the place for the daily work. To me, landscape is everything around us ? the city, the field and the forest. But what is landscape for you? What does the idea of the landscape stand for? How does our view of the landscape become influenced of the place where we grow up? And the differences between peoples different views of the landscape ? what does they depend on? My point of the view for this paper is that the landscape Ideals mostly depend on the landscape where you grow up and that it depends less on the differences between the individuals. As a landscape architect the idea of the landscape is the essential. The more we learn, the more we realize how complex it is, but deep down we always have our own experiences and memories and that shapes our personalities.

SammandragBostadsbrist och ohälsa har varit den problematik som främst präglat Sveriges stadsbyggnadsIdeal från sent 1800-taltill idag. En väldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen från landsbygd till tätort har ställt stora kravpå en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer närstaden utökat sin yta och befolkningen bor på en plats medan arbete och service finns på en annan.Om man tittar på de stadsbyggnadsIdeal som präglat staden finns en tydlig vågrörelse och pendling mellan kvalitativavärden som är svåra att mäta och kvantitativa värden som baseras på ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsIdealsom haft stort fokus på kvantitet följs av ett med fokus på kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsIdealen vilat på präglar lösningen på problemen men retorik och argumentationspelar en väsentlig roll för genomförandet av ett Ideal. Det är genom slagkraftigheten hos idéerna som förespråkarnaav ett Ideal gör sina åsikter hörda och får gehör eller inte för sina visioner..

Denna uppsats är en diskursanalys om hur några olika tidningar framställer bostadsområdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen är att förstå vilka diskurser som ligger till grund för de Ideal som skapat Jakriborg och även se till de reaktioner som Jakriborg är ett svar på.Det framkommer bland annat två Ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella Idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen åt Jakriborg skapas och artikuleras genom att jämföras och visa på motsats med 1960-70 tals projekt.

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett Ideal eller en Idealtyp.

In this essay I analyze Karin Boye?s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,Ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka Ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka Ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från Idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus på serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hänsyn till det pågående kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nästintill obefintliga och bidrar till den idylliserade värld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte är att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildspråk som används för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framträdande Ideal utifrån analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som återkommer i de båda bildtyperna och som knyts till en allmän sparandediskurs är mode och skönhet, idrott och hälsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.