Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare.

Uppsatsens huvudfrågor handlar om hur religionsämnet och kursplanerna har förändrats genom tiderna, hur ämnet kan beskrivas utifrån olika perspektiv samt vilka förutsättningar ämnet har. För att få fram lärarnas förhållningssätt till ämnet, och dess konsekvenser, har vi utgått från följande frågeställningar: Vilket existensberättigande har religionsämnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lärare som religionskunskapens viktigaste samt hur påverkar detta lärares val av arbetsområden och informationskällor? Enkätstudien grundar sig på 11 lärare i grundskolans åk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lärarna ser förståelse för andra människors religioner och livsåskådningar som ämnets främsta syften. Resultatet visar också på ett mycket litet samband mellan vad lärarna uppger som ämnets syften, val av stoff och val av arbetsområden som de uppger att de gör.

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Den här studien har ett tudelat syfte där huvuddelen utreder vilka behov och syften två svenska möbelföretag har i att kommunicera produkters miljöprestanda idag. Delsyftet i studien var att se om de studerade företagen har användning för miljödeklarationer för sina syften och behov i produktkommunikationen. För att samla in empiri användes kvalitativa intervjuer. Utifrån en kategorisering av resultatet kunde materialet diskuteras tillsammans med utvalda kommunikativa begrepp samt rådande forskning som behandlar miljödeklarationen och relaterade ämnens koppling till kommunikation.Av diskussionen framgick att företagen kommunicerar produkter främst utefter krav som ställs från kunden. Syftena med produktkommunikationen är att sändarna i kommunikationsprocessen förmedlar budskapet om bra produkter som framställs ur ett helhetsperspektiv på miljöarbetet.

En studie av personalpolitiken hos ett mellanstort tjänsteföretag; dess syften, effekter och utveckling Syftet med denna uppsats är undersöka personalpolitiken hos Sparbanken i Karlshamn som är ett medelstort, enskilt tjänsteföretag. Vår avsikt är att utreda dess syften, effekter och utveckling. I uppsatsen har vi använt kvalitativ metodteori och utifrån denna intervjuat tre personer från fallföretaget. Respondenterna har noga utvalts och det empiriska materialet har baserats på personliga och fokuserade frågor. Vidare har vi använt oss av andra observationer och kontakter med personer väl insatta i området samt sekundärdata.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan även som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel används belöningssystemet för att locka till sig och behålla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillämpar olika belöningar och belöningstyper. Problemfrågor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka är de belöningstyper som används främst för att uppnå dessa syften? Syftet med denna uppsats är att: ?Få en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att främja syftena styrmedel och konkurrensmedel.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan även som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel används belöningssystemet för att locka till sig och behålla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillämpar olika belöningar och belöningstyper. Problemfrågor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka är de belöningstyper som används främst för att uppnå dessa syften? Syftet med denna uppsats är att: ?Få en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att främja syftena styrmedel och konkurrensmedel. ?Kategorisera olika belöningstyper utefter dessa syften. ?Kartlägga och analysera de eventuella skillnaderna, med avseende på belöningstyp utifrån de olika syftena. Slutsats I de företag vi studerat använder man främst materiella belöningar som är kopplade till individen eller systemets prestationer för att uppfylla ett styrmedelssyfte.

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan.

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls.Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts.De två hypoteserna som undersökts var om:det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOUatt LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpningResultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika.LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet.Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar.

SammanfattningVår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar.Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav.

Budgeten är ett vanligt förekommande styrningshjälpmedel i flera företag idag men dess roll har utvecklats en hel del sedan 1950-talet då budgeten började bli vanligare bland svenska företag. Vi tyckte att det skulle vara intressant att undersöka hur ett medelstort företag använder sig av budgeten och vilka företagets främsta syften med att göra en budget är. Ett delsyfte var även att vi utifrån den teori som vi funnit på budgetområdet skulle komma med uppslag på hur det undersökta företaget kunde utöka sitt budgetanvändande. Med hjälp av den empiriska undersökning som gjordes kom vi fram till att företaget använde sig av budgeten på ett bra sätt till syftena kontroll och uppföljning, prognostisering samt till att motivera personalen på företaget. De använde sig även av budgeten vid planering, samordning, delegering och ansvarsfördelning, informationsspridning och i kommunikationssyfte men inom dessa områden ansåg vi med stöd i teorin att budgetarbetet kunde utökas..

Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ?labbvana? och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen.