Sökresultat:
873 Uppsatser om Idéspridning - Sida 36 av 59
Skogs- och bankbranschens börsutveckling under finanskrisen : En studie kring hur aktieÀgarnas avkastningskrav, bolagets aktieutdelningar samt dess Àgarstruktur pÄverkar aktiekursen
Under Ären fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att bÄde den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att mÄnga svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mÀngd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen pÄ Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade pÄ ? 40,92 procent.
Foder som kÀlla till infektion med salmonella hos djur och mÀnniskor
Salmonella Àr en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos mÀnniskor. Infektionen sker via en fekal-oral smittvÀg, i första hand via kontaminerade livsmedel men Àven via kontakt med smittade djur och mÀnniskor. Utbrott av Salmonella hos mÀnniska orsakas ofta av livsmedel frÄn djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primÀra smittkÀllan spÄras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och Àr dÀrmed en viktig utgÄngspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning sÀrskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.
CellulÀr automat simulerar utbredning av Taraxacum
I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har bÄde fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrÄn enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa anvÀnds i simuleringar med en binÀr cellulÀr automat dÀr utveckling sker i deterministiska tidssteg.
Anomalier pÄ den svenska aktiemarknaden 1996-2004 - en branschanalys av veckodagseffekten
Undersökningen av veckodagseffekten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte lÀngre kan pÄvisas. I ett enkelt t-test utmÀrker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning Àn övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i tvÄ delperioder (1996-1999 och 2000-2004) pÄ nio branscher samt generalindex Àr det endast i tvÄ fall, hÀlsovÄrdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det gÄr att pÄvisa en statistiskt sÀkerstÀlld pÄverkan pÄ den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de bÄda fallen.
Genrepedagogik inom SVA-undervisningen : En fenomenografisk undersökning om hur fyra svenska som andrasprÄkslÀrare upplever genrepedagogiken
I den hÀr uppsatsen undersöks fyra svenska som andrasprÄkslÀrares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nÄtt stor framgÄng och spridits pÄ skolor runt om i vÀrlden. Pedagogiken baseras pÄ förvissningen att alla elever, i synnerhet andrasprÄkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina lÀs- och skrivförmÄgor samt för att kunna tillÀgna sig kunskaperna inom de olika skolÀmnena.Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, Àr mitt syfte att fÄ kunskap om hur fyra verksamma svenska som andrasprÄkslÀrare upplever den australiska genrepedagogiken.Metoden som ligger till grund för min undersökning Àr fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats.Resultaten visar att samtliga informanter Àr nöjda med metoden. Fördelarna Àr att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga mÄluppfyllelser sÄsom förbÀttrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lÀrande. Det visade sig ocksÄ att informanterna inte upplever nÄgra nackdelar med metoden, men dÀremot stött pÄ nÄgra svÄrigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssÀtt och genrepedagogiken Àr att det tidigare arbetssÀttet var implicit till skillnad frÄn genrepedagogiken som Àr explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för bÄde eleverna och lÀrarna.
VTEC, smittskydd pÄ gÄrdsnivÄ
Verotoxinproducerande E. coli Àr en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos mÀnniska upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS Àr mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och mÀnniskor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mÀngder bakterier i sin avföring.
GrÀnslösa Sylarna : Turismutveckling över landsgrÀnsen Sverige-Norge
Företag kan inte bara konkurrera med lÄga priser för att ?vinna? sina kunder lÀngre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet Àr ett företags yttersta mÄl, men om inte intÀkterna kan tÀcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nÀra. DÀrför mÄste företag kunna hantera det ?mjuka vÀrdet? pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.
Inventering av en ny variant av mecA hos cefoxitin-resistenta Staphylococcus aureus
Methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har blivit en allt vanligare patogen inom sjukvÄrden och i samhÀllet. MRSA orsakar infektioner som inte kan behandlas med ?-laktamantibiotika. För att förhindra spridning genomgÄr patienter och sjukvÄrdspersonal screening-tester. I dessa screening-tester ingÄr PCR-analys av mecA, nuc och/eller Sa442.
Spanska sjukan och svÀlten: en studie av konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och Spanska sjukans verkningar i norra Sverige Ären 1917-1920
Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda pÄ om regeringen fört en livsmedelspolitik under första vÀrldskriget som gjorde att mÀnniskor led av undernÀring, eventuellt svalt. Var det verkligen sÄ att mÀnniskor svalt, kunde detta i sÄ fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev sÄ förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter nÀrmare: PiteÄ, Arjeplog och SkellefteÄ och hur dessa drabbades av Spanskan mellan Ären 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter nÀrmare har jag försökt att ta reda pÄ hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan pÄ Spanskans spridning. NÀr det gÀller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda pÄ vilka konsekvenser den fick.
FjÀrrvÀrme i Juoksengi
En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.
LÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 3 och 5 samt hos elever i Ärskurs 5 med autismspektrumtillstÄnd
Syftet med föreliggande studie var att undersöka lÀsförmÄga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstÄnd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i Ärskurs 3, 31 i Ärskurs 5 samt 11 i Ärskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrÄgor (Bishop & Adams, 1992) presenterades pÄ tre olika sÀtt; upplÀst, tyst lÀsning och tyst lÀsning med textstöd vid efterföljande frÄgor. I föreliggande studie beaktades Àven andra variabler i relation till lÀsförstÄelse; ordavkodningsförmÄga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförrÄd. UtgÄngspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013).
Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag.
ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmÀnnyttiga bostadsaktiebolag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagÀndring som skedde 2011 Àndrades principerna för hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera stÀlls krav pÄ affÀrsmÀssighet och att bolagen ska tillÀmpa lÄngsiktiga avkastningskrav pÄ verksamheten. UtifrÄn de nya principerna ansÄg vi att det var intressant att undersöka hur de allmÀnnyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de stÀllda nivÄerna pÄ avkastning i avkastningskraven och hur vÀl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien Àr att undersöka vilka allmÀnnyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de Àr formulerade.
FörstÄelsen av kundmissnöje : En undersökning om studenters missnöje och kundbeteende i kollektivtrafiken
I kollektivtrafiken Àr socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och mÄnga anstÀllda blir utsatta för krÀnkningar sÄsom utskÀllningar, förolÀmpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefÀr hÀlften av samtliga arbetsskadeanmÀlningar till Arbetsmiljöverket mellan Ären 2005-2007 kunnat kopplas till vÄld, hot eller rÄn (Strandberg 2008). BÄde polis och socialsekreterare har en lÀgre anmÀlningar andel Àn kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvÄrdare och vÀktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden Àr det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden Àr en viktig framgÄngsfaktor.
Varför sprids inte EVA bland svenska företag: en studie ur företags- och konsultperspektiv
Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det Àr en teori som visar pÄ behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmÄtt, för att kunna leda en organisation pÄ ett effektivt och framgÄngsrikt sÀtt. För drygt 20 Är sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVAŸ-modellen (Economic Value Added).
Miljöcertifieringssystemet LEED i Sverige : En uppsats om hur systemet kan förbÀttras
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.