Sökresultat:
873 Uppsatser om Idéspridning - Sida 34 av 59
Tankar kring en ny speciallÀrarutbildning
VÄrt syfte Àr att titta pÄ den nya speciallÀrarutbildningen som startar vÄren 2008 och att se vilka tankar den vÀcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och fÄ fram deras kÀnslor och reaktioner pÄ utvecklingen inom det specialpedagogiska omrÄdet.
I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och speciallÀraren Ät och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns ocksÄ med för att fÄ ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska stÄndpunkter i Àmnet.
Innovationsimplementering : Att sÀtta en standard
Vad Àr det, som gör sÄ att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för lÀppcerat? Vilka bakomliggande faktorer Àr det som Àr verksamma för att en teknologi fullstÀndig konkurrerar ut en annan, sÄsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frÄgor kring hur teknologisk utveckling sker och i mÄnga fall skapar förutsÀttningar för en standard pÄ marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering ? Att sÀtta en standard.Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess vÀg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna pÄ vilka faktorer som bör ses som sÀrskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemomrÄdet utan Àven Àr högst aktuellt. DÄ samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen mÄste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.UtgÄngspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemomrÄdet har fungerat, som undersökningens utgÄngspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar pÄ ett visst evolutionÀrt synsÀtt gÀllande teknologisk utveckling.
Kunskapsspridning mellan lÀrare, nyckeln till framgÄng? - En kvalitativ undersökning av den svenska grundskolan
Vi följer den pÄgÄende mediala skoldebatt som förs i Sverige och stÀller oss frÄgande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral dÀr fokus pÄ kunskap kommit i skymundan. Den rÄdande skolsituationen fÄr oss att undra vad kunskapsspridning mellan lÀrare har för betydelse i arbetet mot att Äterinta fokus pÄ kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundlÀggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lÀrande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sÀtts i relation till kunskapsspridningsprocessen.
Spegla eller granska en rÄdande samhÀllsstruktur? En kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar om skolan i Göteborgs-Posten
Titel: Spegla eller granska en rÄdande samhÀllsstruktur?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Nicklas HjelmHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka den mediala bilden av skolan i Göteborgs-PostenMetod: Kvantitativ InnehÄllsanalysMaterial: 454 artiklar frÄn Göteborgs-Posten under perioden 2006-06-18 ? 2007-03-31Huvudresultat:Artiklar om skolan i Göteborgs-Posten förekom frÀmst pÄ nyhetsplats men drygt 30 procentav artiklarna Äterfanns i övriga delar av tidningen.AllmÀnt var det en jÀmn spridning av artiklarna i sakinnehÄll. De sakinnehÄll som framför alltförekom i artiklarna var dock elever, skolfaciliteter och disciplinÀra frÄgor.Grundskolan framstÀlldes frÀmst negativ medan gymnasieskolan framstÀlldes framför alltneutral. Den kommunala skolan hade procentuellt fler negativa artiklar Àn vad friskolornahade. Friskolorna hade störst procentuell andel positiva artiklar jÀmfört med vad de andraskoltyperna hade.
Symbolisk konsumtion
I dagens konsumtionssamhÀlle Àr det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna sÄ pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta mÄste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vad det Àr som pÄverkar konsumenten till att vÀlja ett varumÀrke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen Àr konstruerad efter en deduktiv ansats, Àr kvalitativ och utgÄr ifrÄn modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som pÄverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess nÀrmre.
Individanpassad matematik i grundskolan Äk 1-6 : En kvalitativ studie om lÀrares uppfattningar och erfarenheter av individanpassning
Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.
Reducering av DOC beroende av karaktÀr med fyra dricksvattenberedningstekniker : JÀmförelse mellan fÀllning (FeCl3 och Al2(SO4)3), membranfiltrering och jonbyte med MIEXŸ
Halten löst organiskt material (DOC) har under de senaste 20 Ären ökat i vÄra sjöar. Det har ocksÄ skett förÀndringar i karaktÀren. DOC stÀller till problem för vattenverk som anvÀnder ytvatten som dricksvattenkÀlla genom att det kan ge lukt, smak och fÀrg till vattnet. Det ger ocksÄ ett ökat behov av fÀllningskemikalier, större slambildning och större bildning av potentiellt skadliga desinfektionsprodukter. I och med förÀndringarna i halt och karaktÀr av DOC behöver nuvarande reningstekniker förbÀttras och nya tekniker utvecklas.I den hÀr studien undersöktes tvÄ konventionella reningstekniker; fÀllning med jÀrnklorid och fÀllning med aluminiumsulfat, samt tvÄ modernare tekniker; jonbyte med MIEXŸ och membranteknik.
MetodjÀmförelse mellan Hemocue WBC Diff, Advia 2120 och manuell mikroskopi avseende differentialrÀkning av leukocyter
PatientnĂ€ra instrument kan i vissa vĂ„rdsituationer ge snabba analysresultat pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. En viktig patientnĂ€ra analys Ă€r differentialrĂ€kning av leukocyter, som visar fördelning och utmognad av dessa blodceller. Störningar i bildningen av leukocyter sker vid infektioner och hematologiska sjukdomar.Med manuell mikroskopi rĂ€knas leukocyter i ett blodutstryk fĂ€rgat med May-GrĂŒnwald Giemsa. En kvantitativ och kvalitativ bedömning utförs av alla blodceller. Advia 2120 utför differentialrĂ€kning av leukocyter genom cytokemiska reaktioner och ljusspridning i olika vinklar vid belysning av celler. Celler identifieras baserat pĂ„ kĂ€rnkonfiguration, granulering och cellstorlek.Hemocue White Blood Cell (WBC) Diff har en charged coupled device (CCD) kamera som scannar celler i en mikrokyvett.
Att minska smittspridning bland patienter och besökare : Ett tjÀnstedesignprojekt inom vÄrden pÄ Karolinska Universitetssjukhuset
Det hÀr examensarbetet Àr ett tjÀnstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts pÄ urologiska kliniken pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmÀrksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjÀnster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbÀttringsarbete pÄ urologiska kliniken för att minska antal vÄrdrelaterade infektioner. En minskning av vÄrdrelaterade infektioner skulle innebÀra en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat pÄ att, genom ett anvÀndarorienterat arbetssÀtt, utveckla tjÀnstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.
Network Security - Med inriktning pÄ nÀtverkshot
Som mÄnga andra IT-företag jobbar EVRY One Eskilstuna med nÀtverkssÀkerhet. Detta omrÄde Àr komplicerat, omfattande och vÀldigt brett. Mitt uppdrag var att undersöka de olika nÀtverksattackerna som kan drabba ett företag. Vilka rÄd som finns för att skydda sig mot dem och jÀmföra dessa mot deras befintliga skydd. Syftet med denna rapport var att skapa en helhetsbild gÀllande nÀtverkshot och olika sÀtt man kan skydda sig mot.
Etablering av underbestÄnd i planterade ekskogar
UnderbestÄnd förekommer i olika typer av naturliga ekskogar och lövblandskogar med
inslag av ek. De Àr viktiga för den biologiska mÄngfalden. I produktionsskog dÀr mÄlet
Àr att producera högkvalitativt ektimmer Àr underbestÄndet ocksÄ mycket viktig dÄ det
har kvalitetsdanande egenskaper. DessvÀrre Àr underbestÄnden ofta dÄligt utvecklade i
svenska ekskogar. EkbestÄnd som anlagts pÄ före detta jordbruksmark saknar i princip
fröbank och rotsystem frÄn de olika underbestÄndsarter som naturligt förekommer i
ekskogar.
Traditionella medier och den digitala agendan : Konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris
TitelTraditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur allmÀnheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlÀgg som görs. MetodVia en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmÀnheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanstÀllt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att fÄ fram statistik pÄ de inlÀgg som görs. Vi har samlat inlÀgg om den ubÄtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA dÀr de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. ResultatI det insamlade materialet kan vi se att det Àr media som via de artiklar man publicerar sÀtter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlÀgg som görs Àr artiklar som allmÀnheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan ocksÄ se att det Àr organisationen som fÄr ta en stor del av smÀllen i de inlÀgg som görs.
Implementering av Fysisk aktivitet pĂ„ recept : En kvalitativ studie om hur landsting arbetar med metodenÂ
SammanfattningSyftet Àr att undersöka hur implementeringen av FaRŸ ser ut frÄn landsting till primÀrvÄrd, samt om och hur folkhÀlsoinstitutets implementeringsmodell anvÀnds. Genom intervjuer med ansvariga för omrÄdet inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att fÄ igÄng ett effektivt arbete med FaR pÄ landstingsnivÄ. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgÄr ifrÄn utvald teoretisk implementeringsmodell.FrÄgestÀllningar:- Hur ser implementeringen ut i förhÄllande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgÄng respektive motgÄng i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter frÄn slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i syfte och frÄgestÀllningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.
Den utbildningsvetenskapliga kÀrnan : Ett lÀrarutbildningsinnehÄll i vardande
LÀrarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kÀrna som ett kunskapsinnehÄll för alla de nya lÀrarprogrammen. Kraven och förvÀntningarna pÄ vetenskaplighet i lÀrarutbildning har successivt förstÀrkts och man kan tala om en vetenskaplig lÀrarutbildningsdiskurs. Men det Àr först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap anvÀnds för att beskriva ett innehÄll i utbildningen. Denna lÀroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kÀrnan pÄ grundlÀrarprogrammet Ärskurs 4-6 vid fem lÀrosÀten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lÀrosÀtena lÀmnat in för examensrÀtt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.
Import av hundar : en ökad smittrisk?
Detta arbete grundar sig pÄ litteraturstudier samt en enkÀtstudie bland fem djurkliniker. FrÄgestÀllningen var om importerade hundar kan innebÀra en ökad risk för spridning av infektionssjukdomar. Studierna visar att de svenska införselkraven Àr bra för att förhindra att rabies och rÀvens dvÀrgbandmask förs in i landet. DÀremot regleras ingen annan av de sjukdomar som Àr vanligt förekommande i Europa. Den ökade importen av hundar frÄn EU-omrÄdet gör att fler sjukdomar kan introduceras i Sverige.MÄnga av sjukdomarna Àr zoonoser och kan vara dödliga för den hund som smittas.