Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år.

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer.

Genom handledning av företaget Filmgate AB har jag under 1,5 månader skapat grafiskt innehåll till den kommande filmen Centurion. Detta examensarbete sammanfattar, analyserar och belyser mitt tillvägagångssätt vid skapande av modeller och texturer för filmproduktioner som denna..

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.