Sökresultat:
820 Uppsatser om Idéskapande - Sida 45 av 55
Mötet med personer som drabbats av nydebuterad psykos : en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.
Barn dokumenterar med surfplatta
Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.
Arena för ungt skapande. Hur biblioteket tar till vara unga mÀnniskors kulturuttryck: exemplet Demoteket
The aim of this Master's thesis is to explore the function of public libraries as arenas for young people's artistic creations. It examines how the public library makes activities based on independent creativity visible, and what activities of this sort imply to the public library. The thesis also relates this to the public library's task in society. The main object of examination is Demoteket, an on-going project in the south-eastern parts of Sweden. In this project LĂ€nsbibliotek Sydost co-operates with Reaktor Sydost, a centre of resource in the fields of young communication and filmmaking.
"LÀrarens sÀtt att inspirera och Àven motivera Àr som ett gödningsmedel i elevernas skapande, och vissa plantor behöver mer gödning Àn andra".
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som Ă€r inspirerande och motiverande dĂ„ en uppgift i Ă€mnet bild introduceras. Ăven se bildlĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, dĂ„ de försöker att frambringa och förmedla inspiration och motivation till eleverna i bildundervisning, och se om kreativitet framkommer. ForskningsfrĂ„gorna som jag stĂ€llde var: Vilka inspirerande förhĂ„llningssĂ€tt gör funktionell inverkan pĂ„ elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlĂ€rare? Vilka motiverande förhĂ„llningssĂ€tt gör funktionell inverkan pĂ„ elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlĂ€rare?
Jag redogör för tidigare forskning utifrĂ„n begreppen inspiration, inspirerat lĂ€rande, motivation och kreativitet. Ăven utifrĂ„n Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kĂ€nsla av sammanhang.
"Ni Àr mina vÀnner" - Hur samspelets dynamik pÄverkar förskolebarns relationsarbete
Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestÀmmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lÀrande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssÀtt samt miljön pÄ förskolan. Vidare ger vi lÀsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska krÀnkningar, hur barn testar grÀnser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens Älder. Slutligen ges en genomgÄng av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck Ät sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgÄngspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, dÀr vi frÀmst har anvÀnt oss av observation.
Barns populÀrkulturellt inspirerade lekar i förskolan
Det som klassas som populÀrkultur finns idag tillgÀngligt för barn via mÄnga kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktÀrer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lÀttillgÀngligt i dagens samhÀlle, frÀmst i hemmet men Àven till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar Àr inspirerade av den populÀrkultur som rÄder samt hur det i sÄ fall kommer till uttryck. Följden av detta blir dÄ att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar dÀr. De centrala begrepp som studien inriktar sig pÄ Àr framförallt populÀrkultur och lek men berör Àven de normer som finns i förskolan nÀr det gÀller genus, könsskillnader, miljö, material samt vÄldslekar och vad som anses vara tillÄtet och otillÄtet.
à t vilket hÄll Àr framÄt? : konstnÀrliga grunder eller visuella kunskapsformer : om Estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning i svensk gymnasieskola
Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund Àr dels min mÄngÄriga yrkesverksamhet som bildlÀrare i gymnasieskolan och den tveksamhet gÀllande lÀroplanens relevans som jag lÀnge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten pÄ den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier pÄ b- och cnivÄ, Àr att lÀroplanen Àr otydlig i syfte och mÄlsÀttning och har en teoretisk grund som Àr bÄde torftig och Älderstigen, och dÀrigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vÄr tids kultur. Arbetet Àr tvÄdelat.
Skapande kraft: Den lilla mÀnniskans storhet : En analys av retoriska strategier och argumentation i boken The Secret
SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.
Kristinehamns grönstrukturplan: analys Kristinehamns tÀtort
I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrĂ„n de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras pĂ„ de olika stadsdelarnas avstĂ„nd till grönstrukturer och rekreationsomrĂ„den. Ăven en jĂ€mförelse av andra kommuners tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunĂ€gda marken finns i relation till det skikt med gröna omrĂ„den som skapas.
De gamla gudar leva Àn : om Uppsala studentnationers sittningskultur
Uppsalas studentnationer grundades pÄ 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i frÀmjandet avstudenternas vÀlbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. SÀrskilt fokus istudien ligger pÄ de sÄ kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sÄng och tal. Sittningarna Àren del av nationslivet som Àr sÀrskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som Àger rum pÄ sittningarna.
MÄla mer grönt om du vill : en studie om pedagogers olika förhÄllningssÀtt till barns bildskapande
Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.
Level-Up! : En uppsats om spelutvecklares vÀg till ökad autonomi
VÄr uppsats fokuserar pÄ data- och tvspelsbranschen med en inriktning pÄ relationerna mellan spelutvecklare och spelutgivare. Bakgrunden till uppsatsen och studien bygger pÄ att maktbalansen mellan spelutvecklare och spelutgivaren faller i favör för spelutgivaren som ofta kontrollerar bÄde finansiering och distribution av en spelproduktion. Detta skapar en situation dÀr spelutvecklaren, som stÄr för den skapande delen av en spelproduktion, har liten till ingen kontroll över sin egen verksamhet. Denna balans hÄller pÄ att förÀndras genom uppkomsten av nya finansierings- och distributionsalternativ som tillÄter spelutvecklaren att förbigÄ spelutgivarens inblandning i spelproduktionen. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur folkfinansiering, digital distribution och mun till mun-marknadsföring pÄverkar spelutvecklares autonomi.
Gamification som redskap i ett utvecklingsarbete : En kvalitativ fallstudie om individuellt och organisatoriskt lÀrande i en bank.
Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.
Fri lek i Ärskurs tre - Lek pÄ rasterna
Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i Ärskurs tre, lek pÄ rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga SamhÀlle, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
I vÄr studie har vi besökt en skola som Àr placerad i en mindre stad i SkÄne. DÀr observerade vi barn i Ärskurs tre nÀr de hade rast.
Bildens betydelse för barns sprÄkutveckling ? En kvalitativ intervjustudie om hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande
BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.