Sök:

Sökresultat:

820 Uppsatser om Idéskapande - Sida 15 av 55

Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur

Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur. Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar? Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.

Barns bildskapande i en kulturförskola

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

GÀller det att tÀnka eget och sjÀlvstÀndigt eller fÄr man mer fantasi tillsammans? : Elevers och lÀrares uppfattningar om kreativ utveckling

Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.

Studio H2

FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Taklösningar för kallvindar : - En studie av kallvindar för smÄhus med passivhusstandard samt evaluering av en taklösning för en kallvind

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Narrativ inom sjukvÄrden - berÀttelser om förÀndring

Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur personal inom hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer förhÄller sig till, samt skapar mening i en pÄgÄende, politiskt initierad förÀndring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrÄn teorier om organisationsförÀndring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, dÀr fragmenterat berÀttande, sÄ kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar Àven hur polyvokala röster Àr lÀmpliga att studeras för att skapa insikt och förstÄelse om hur anstÀllda anvÀnder narrativ för att positionera sig i former av motstÄnd och gemenskap..

Kampen om staden : En prövning av grÀnser

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför sina mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Sju barn mÄlar

Med denna uppsatsen försöker jag förstÄ attityder och mÄl hos förskolebarn nÀr de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhÄllningssÀtt pÄverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för dÄ de mÄlar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

NÀr det flödar

Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.

LÀra för att skapa eller skapa för att lÀra

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

Skapande av det goda företaget

Syftet med vÄr uppsats Àr att studera om företagskultur pÄverkar eller pÄverkas av etik i ett företag samt att, om det Àr sÄ, ta reda pÄ om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i sÄ fall hur. VÄra slutsatser Àr att etik och kultur Àr tvÄ sidor av samma mynt. Ett Äterkommande begrepp i bÄde etik och företagskultur Àr gemensamma vÀrderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundlÀggande vÀrderingar som rÄder i företaget. H&M:s vÀrderingar gÄr att hÀnföra till filosofins teorier om etik. Vi har ocksÄ funnit dem etiska eftersom det rÄder en sund harmoni emellan dem.

?Det var en annan gÄng...?: Att komponera musik till en scenisk förestÀllning utifrÄn texten och dramat

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjÀlp för olika sceners kÀnslolÀgen i en musikdramatisk komposition. Med fokus pÄ hjÀlpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess frÄn libretto till den fÀrdiga förestÀllningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planlÀggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gÄng..." framfördes fem gÄnger under tiden 7?9 februari, 2013.

Att fÀrga en grafisk profil : ett ramverk för framtagning av grafisk profiler

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Dans i skolan : Hur dans i skolan kan berika elever, med fokus pÄ Är 1-6

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Procedurella Texturer : Skapande av en procedurell textur utifrÄn en referensbild med hjÀlp av en genetisk algoritm

DÄ dataspel blir mer grafiskt tilltalande för var Är som gÄr innebÀr detta ocksÄ att mer utrymme behövs för att fÄ plats med alla bildtexturer. Detta leder till att spel som annars skulle kunnat lÀggas ut pÄ exempelvis XBOX Live Marketplace Àr för stora för att fÄ plats dÀr. Genom att byta ut vanliga bildtexturer mot procedurella texturer skulle detta problem kunna undvikas dÄ de senare tar mindre plats Àn de förstnÀmnda.Denna uppsats tar upp och redovisar en metod för att Äterskapa bildtexturer som procedurella texturer, dÀr en genetisk algoritm anvÀnds för att evolvera fram procedurella texturer med visuella likheter med referenstexturen..

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->