The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office?s opinion articles in the period 2009?2014.     The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question.The theoretical starting points are taken from Fairclough?s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office?s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday?s (1994, 2002) systemic functional linguistics.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad.

Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Syfte: Svenska Elles personporträtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhållande konstrueras, men även för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda på vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien är en kritisk diskursanalys vilken är inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrån en symtomal innehållsanalys, med hjälp utav verktyg hämtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar på att ett specifikt narrativ appliceras på samtliga av Elles personporträtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktär av intervjuobjektet vilket därmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas läsaren i relation till vi:et och blir därmed ett uttalat Dem..

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Den här studien är en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sändes i sex avsnitt på TV4 våren 2007. I Sexinspektörerna får heterosexuella par hjälp med sitt sex- och samliv av två experter på området. Syftet med vår studie är att undersöka hur programmet skapar och återskapar heteronormativitet och på så sätt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrån Judith Butler. Genom att välja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera så väl det som sägs i programmet som de bilder som visas och på så sätt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Homosexuellas rättigheter i samhället är ett omdebatterat ämne och en viktig rättighetsfråga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella föräldrar. Studien bygger på artiklar rörande homosexuella föräldrar i svensk dagspress. Frågorna som studien fokuserar på är; Hur ser mediernas framställning av homosexuella föräldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella föräldrar, i mediernas rapportering, kontakten med människovårdande yrken? I studien framträder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna när det rör homosexuella föräldrar, där den politiska och religiösa debatten är den som får störst utrymme..

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförändringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring värdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spänningar, såsommöjligheter och risker, som kan uppstå i antagandet av en ny idé. Uppsatsensfrågeställningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring värdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i värdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssätt där frågeställningarna är studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Academic research indicates that critical publicity can have a detrimental effect on brand attitudes. The negative effects have been showed to be buffered by cognitive bias elicited by strong favourable attitudes, commitment, brand certainty and brand identification. It has been proposed that the influence of such bias in a news reporting context should be studied, something that also is interesting from a brand perspective. The study therefore investigated whether a well-publicised scandal in one period can lead to increased critical publicity in the coming periods. A case study of Swedish grocery chain ICA was conducted.

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers? answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.