Sökresultat:
2127 Uppsatser om Idéhistoria - Sida 61 av 142
?Relationer över tid och rum? : ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att utforska hur man som pedagog kan arbeta tematiskt med begreppet ?historiemedvetande? genom att anvÀnda sig av det lokala kulturarvet i historieundervisningen pÄ gymnasiet
The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 ? 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEOÂŽs compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found.
Munkarna pÄ heden : Cistercienserna i Herrevad
Ă
r 1144 anlÀnde abbot Robert, elva konverser och nio lekmÀn frÄn cisterciensklostret i Citeaux till Herrevad, dÀr Àrkebiskop Eskil upplÄtit mark till dem för att bygga upp ett cistercienserkloster pÄ dÄ dansk mark. I 400 Är tronade klostret pÄ heden och blev ett maktcentrum i regionen. Klostermedlemmarna som vigt sitt liv Ät att hedra och tjÀna Gud blev dÀrmed ett inslag i bygden som satt spÄr lÄngt in i vÄr tid. Hantverk som klosterorden tog med sig och sedermera utvecklade blev ocksÄ en del av bygdens. En bygd som med sin placering gav mycket tillbaka till dem som brukade den, det var perfekta förhÄllanden att driva ett sjÀlvhushÄllande kloster i.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vilken denna klosterorden var för att pÄ sÄ vis kunna vÀcka ett nytt intresse för nÄgot som fallit i glömska inte bara pÄ lokal nivÄ utan ocksÄ som en del av SkÄnes historia.
SÀljarens företagsöverlÄtelse : Resultatet av entreprenörens historia
Vi vill i studien skildra tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet vid en överlĂ„telse för att fĂ„ en förstĂ„else för vad processen innebĂ€r för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra sĂ€ljarens perspektiv pĂ„ vĂ€rden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlĂ„telseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgĂ„ngspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. ĂverlĂ„telsen skedde parallellt med studiens gĂ„ng och dĂ€rför har studien Ă€ven haft en interaktiv forskning.Hur överlĂ„telseprocessen blir beror pĂ„ företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt mĂ„len som finns för överlĂ„telsen och dess finansieringsbehov Ă€r andra pĂ„verkande faktorer.
Historisk skönlitteratur: en studie i barns lÀsvanor och ett
försök att stimulera till lÀsning av historisk skönlitteratur
Syftet med mitt arbete var att studera elevernas lÀsvanor samt undersöka deras instÀllning till olika kreativa uppgifter och till att lÀsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat lÀsa utan andra uppgifter. HÀr arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I lÀsprojektet ingick lÀsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berÀttelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 5-6 i en skola i LuleÄ Kommun omfattande 23 elever.
JÀmstÀlldhet och lÀromedel : En kvalitativ textanalys av historielÀromedelför Ärskurs 4-6
Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historielÀromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktÀrer sÄsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framstÀlls i text under en 20 Ärs period, det vill sÀga frÄn Är 1980-2000. För attavgrÀnsa mig valde jag att granska sju lÀroböcker i Àmnet historia, som Àr eller har varitlÀromedel för Ärskurs 4-6. Avsikten med arbetet Àr att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstÄende karaktÀrerna, och om lÀromedlen Àr förenliga med styrdokumentens krav omjÀmstÀlldhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktÀrerna utmÀrktes medegenskaper sÄsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmÀrktes sÄsom: Omogen, pojkaktig och kÀnslosam.
SprÄk och kultur finns med i allt vi gör: En studie om hur en samisk förskola arbetar med sprÄk, kultur och identitet
Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska sprÄket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt sprÄk och hur arbetar de för att stÀrka barnen i deras kulturtillhörighet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fÄtt en bra bild av hur man arbetar pÄ förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat bÄde miljö och arbetssÀtt i syfte att stÀrka barnen i deras sprÄkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen pÄ sÀtt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men ocksÄ pÄ sÀtt dÀr barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..
Motorljud i skogen: en studie om skogsavverkningens mekanisering 1950-2007
Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.
PÄverkande faktorers inverkan pÄ tidpunkt för enskifte och laga skifte i SkÄne
Med hjĂ€lp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanstĂ€llts för att förklara en beroende, hĂ€r tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för nĂ€r en by skiftas men för första gĂ„ngen görs en studie dĂ€r Ă„kerjordens bördighet ges sĂ€rskild uppmĂ€rksamhet. Ăvriga variabler och faktorer som undersöks Ă€r uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prĂ€stgĂ„rd i byn eller sĂ€teri i socknen, Ă€gandeförhĂ„llanden samt avstĂ„nd till nĂ€rmaste stad. Studien baseras pĂ„ ett rikt kĂ€llmaterial rörande nĂ€mnda faktorer för sammanlagt 134 skĂ„nska byar. Resultatet visar bland annat pĂ„ att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare Ă€n sĂ€mre.
à dalen 1931 - Göteborg 2001: en jÀmförelse av tvÄ hÀndelser som skakade Sverige
Ă
dalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ă
dalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called bitrÀdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, NorrlÀndska socialdemokraten and Norrskensflamman.
?I Bernadottes land?, Hur ser August Strindbergsbilden ut bland gymnasielÀrare i svenska 2005?
Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielÀrare har idag, Är 2005. UtifrÄn ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi Àven varifrÄn de har fÄtt sin bild, vad och hur (varför, vem, nÀr) de förmedlar den. Samma frÄgestÀllningar stÀller vi Àven till ett antal svenska lÀromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna lÀroböcker som anvÀnds av de gymnasielÀrare som ingÄr i vÄr undersökning. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer till lÀrare, kvalitativa enkÀtfrÄgor till lÀromedelsförfattare samt analyserar ett begrÀnsat urval av text och illustrationer i deras utgivna lÀroböcker.
Nya strandskyddslagen 2009 : Ett förstÀrkt skydd för tillgÄngen till stranden, eller utökad privatisering som hotar allemansrÀtten?
I detta arbete har jag gjort en studie pÄ den svenska strandskyddslagen, dess historia, förÀndringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förÀndringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien Àr av kvantitative art och baseras pÄ data rörande alla dispenser som blev godkÀnda av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer Àven att baseras pÄ undersökningar gjorda av NaturvÄrdsverket undersökandes LÀnsstyrelsernas reaktioner pÄ förÀndringarna och dess effekter pÄ dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med fÀrre godkÀnda dispenser och fler avslag. DÀremot har vissa kommuner godkÀnt undermÄliga eller felaktiga dispenser och inte visat nÄgot intresse av att förbÀttra dem. Utöver det har det Àven vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusomrÄden vilket kan, i framtiden hota, allmÀnhetens tillgÄng till strÀnderna..
En lÀrare - PÄverkad av förÀndringar i den svenska gymnasieskolan?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.
Att lÀra och utvecklas i fiktiva vÀrldar : Rollspel som spelplan för existentiella frÄgor
Rollspel Àr en form av sÀllskapsspel som gÄr ut pÄ att deltagarna tillsammans berÀttar en historia, som ofta utspelar sig i fiktiva vÀrldar och utgÄr frÄn perspektivet av den enskilda spelarens skapade rollperson. En av deltagarna Àr spelledare och Àr den som skildrar spelets miljöer och karaktÀrer.I studien diskuteras rollspelens identitetsskapande och sociala funktion samt rollspel som kunskaps- och fÀrdighetsfrÀmjande, med utgÄngspunkt i tanken att rollspel kan skapa ett intresse för och frÀmja bearbetandet av existentiella frÄgor. En enkÀt utdelad till trettio rollspelare samt fem mer djupgÄende intervjuer av erfarna spelare visar att rollspelsdeltagare genom spelet utforskar och behandlar existentiella frÄgor, samt att spelare sjÀlva rapporterar om rollspelandets positiva inflytande pÄ det individuella och sociala livet samt spelandets kunskaps-, fÀrdighets- och intressefrÀmjande förmÄga..
Egalitarism och ekonomisk tillvÀxt - en komparativ studie av fem sydostasiatiska lÀnder
Den hÀr uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillvÀxt i fem sydostasiatiska lÀnder under fyra decennier frÄn 1960-talet och framÄt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar Àven hur statens autonomi och sociokulturell pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds. Teorier Àr hÀmtade frÄn bÄde nationalekonomi och ekonomisk historia.
PopulÀra Klio : tendenser i svensk populÀrhistorisk bokutgivning 2003-2007
Denna uppsats undersöker den svenska populÀrhistoriska utgivningen Ären 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrÄn variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar pÄ en pÄtaglig konformism i utgivningen dÀr de olika förlagen i stor utstrÀckning efterliknar varandra i sina respektive val att frÀmst behandla kulturhistoria, militÀrhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster Àr att utgivningen frÀmst uppehÄller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populÀrhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..