Sök:

Sökresultat:

12342 Uppsatser om Idé- och ideologisk analys - Sida 66 av 823

IAS 39 ur ett borgenÀrsperspektiv

Syfte Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenÀrerna förvÀntar sig av implementeringen av IAS 39. HÀri inbegrips: ? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuell inverkan pÄ anvÀndbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenÀrer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie Àr av kvalitativ karaktÀr, och det empiriska materialet bestÄr av ett antal intervjuer, med hjÀlp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenÀrernas förvÀntningar. Vi har Àven tillÀmpat en induktiv ansats och vÄra slutsatser dras utifrÄn en analys av det empiriska materialet.

Energieffektivisering genom ombyggnad : Med hjÀlp av VIP-Energy

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med VÀrmex AB dÀr vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare frÄn skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag Àr energianvÀndningen i flerbostadshus en stor frÄga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mÀngd köpt energi göras. Vi strÀvar idag efter att minska energianvÀndningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka ÄtgÀrder man kan ta an för att minska just energianvÀndningen i ett specifikt flerbostadshus belÀgen i kommunen Nacka i Stockholm.DÄ denna byggnad stÄtt frÄn Är 1949 utan större underhÄllning har det visat sig att byggnaden stÄr över BBRs krav gÀllande energianvÀndning (90 kWh/m2), och stor anledning Àr klimatskalet. KÀllor visar Àven att delar av klimatskalet sÄ som fasad etc. bör Àndras inom 30 Är efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Norden kontra Östeuropa : en jĂ€mförelse av storbankernas fonder

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Överraskning - Vilka indikatorer pĂ„verkar? : En studie av de tvĂ„ fallen Pearl Harbor och Sexdagarskriget

Principen överraskning Àr en av de Àldsta principer som finns att anvÀnda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan anvÀnda för att lyckas i striden. Men vad innebÀr överraskning egentligen och hur har den anvÀnts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. SÄg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrÄn litteraturen pÄvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn vald litteratur för att ÄskÄdliggöra innebörden.

Vi har mÀtt - gör Polisen saker pÄ rÀtt sÀtt? : En Data Envelopment Analysis (DEA) baserad studie för produktivitetsmÀtning

I denna uppsats har vi mÀtt produktionseffektiviteten vid Sveriges 21 polismyndigheter i syfte att identifiera vilka polismyndigheter som Àr relativt mest produktiva. Vidare har vi berÀknat hur stor förbÀttringspotentialen Àr för de polismyndigheter som Àr improduktiva. BerÀkningarna grundar sig pÄ Data Envelopment Analysis (DEA), en metod som anvÀnds i syfte att berÀkna den relativa produktionseffektiviteten. Metoden tillÄter multipla variabler vilket möjliggör en analys av flervalsproduktion, d.v.s. en analys av enheter som producerar flera prestationer (outputs) med hjÀlp av flera insatsfaktorer (inputs).

AnstÀlldas upplevelser av empowerment : En forskningsöversikt

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anstÀllda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer sjÀlvbestÀmmande. En vital förutsÀttning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning Àr upplevelserna hos de anstÀllda.Detta Àr en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det Àr som pÄverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrÄn fem fallstudier utförda i organisationer och branscher dÀr empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit Àr att empowermentsatsningar inte automatiskt fÄr ett positivt utfall. Olika sÀtt att genomföra empowerment fÄr olika konsekvenser och upplevs pÄ olika sÀtt av de anstÀllda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anstÀllda kÀnner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de kÀnner att deras insatser Àr betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Ett lÀrarperspektiv pÄ förÀldrasamverkan : - En kvantitativ analys av lÀrares samverkan med förÀldrar

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

Metodik för analys av batteriets laddningscykel i entreprenadmaskiner : Prototypbyggnad och teori

Volvo Construction Equipment AB, Volvo CE, Àr en global tillverkare av entreprenadmaskiner. Detta exjobb fokuserar pÄ batterierna i dessa entreprenadmaskiner som försörjer maskinens elsystem och startmotor vid start.Med dagens teknik stÀlls nya krav pÄ strömförsörjning i entreprenadmaskiner. Den största skillnaden Àr att förbrukare Àr igÄng nÀr motorn Àr avstÀngd och strömförsörjningen kommer enbart frÄn batteriet. Ett startbatteri av bly-syra typ Àr inte konstruerad för detta anvÀndningsfall. Volvo CE jobbar dÀrför med att ta fram kunskap om hur laddningen i batterierna anvÀnds och cyklas under drift.FrÄgestÀllning om vilka parametrar och trender som Àr relevanta för att utvÀrdera batteriladdning har behandlats i detta arbete.

FörÀndring av uttrycklighet vid översÀttning frÄn arabiska till svenska

Analys av den svenska översÀttningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de tvÄ slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översÀttningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jÀmfört med kÀlltexterna (Blum-Kulka 1986)..

Sanna hÀndelser och sanna Äsikter: en analys av kÀllor till nyhetsartiklar

Denna uppsats syftar till att beskriva skillnaderna mellan hur informationskÀllor behandlas i olika dagstidningars nyhetsartiklar i olika tider genom en kvalitativ analys av den tillgÀngliga informationen i de enskilda artiklarna. Analysen begrÀnsas till hÀndelse-, Äsikts- och faktaartiklar ur PiteÄ-Tidningen och Dagens Nyheter, och till tvÄ tidpunkter, Ären 1920 och 1999. Studien omfattar de angivna informationskÀllorna, i vilka led informationen gÄtt, kÀllornas oberoende, urvalet av information och uttryck för vÀrderingar. Artiklarna frÄn 1999 skiljer sig frÄn 1920 genom att nyhetens vÀg mellan nyhetsbyrÄer anges, och att DN presenterar kÀllorna till samliga artiklar. Det finns heller inga uttryck för vÀrderingar i artiklarna frÄn detta Är.

Harmonisering av ISO 10668 varumÀrkesvÀrdering

Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare i en globaliserad vÀrld med stora företag som investerar och agerar i olika lÀnder. En viktig immateriell tillgÄng Àr varumÀrken. För att kunna vÀrdera ett varumÀrkes vÀrde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard Àr att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna vÀrdera varumÀrken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvÀrv.

Soulfood ett GUI

Denna Studie presenterar resultat utav analys av existerande grafiska grÀnssnitt i syfte att definiera förutsÀttningar och regler för ett idealt grafiskt grÀnssnitt till mobila enheter inom spel.Sammanlagt presenteras 6 olika regler rörandes fÀrg, form och positionering. Dessa regler anvÀnds sedan för att skapa grafiskt grÀnssnitt pÄ ett mobilspel vid namn ?Soulfood?..

TÀnk om, tÀnk queer! En queerteoretisk analys av lÀroböcker i svenska för gymnasiet ur ett vÀrdegrundsperspektiv.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i lÀroböcker utifrÄn synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka lÀsningar texterna förbereder för. LÀroböckerna som analyserats Àr avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplÀgg dÀr vi valt att fokusera pÄ kÀrleks- och relationsteman. Texterna i lÀroböckerna Àr analyserade utifrÄn en queerteoretisk ansats och baseras pÄ en kvalitativ analys. Studien Àr gjord utifrÄn en queer lÀsart som ligger till grund för arbetets lÀsningar. Resultaten visar att lÀroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

??Ja tÀnker hur ja lÀr mej? - en fenomenografisk analys av en grupp andrasprÄkselevers reflektioner kring fyra simuleringar

Bakgrund: Som lÀrare i svenska som andrasprÄk upplever vi att det finns en risk attandrasprÄkselever inte aktivt trÀnas i att reflektera. FörmÄgan att kunnareflektera över det man lÀr sig, och vidare att försöka förstÄ hur man lÀr sig, trorvi Àr en kunskap som andrasprÄkseleven inte har rÄd att klara sig utan. PÄ olikahÄll har vi kommit i kontakt med aktivt lÀrande, ett pedagogiskt förhÄllningssÀttsom Àr upplevelsebaserat och elevaktivt - man lÀr sig utifrÄn gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lÀrande bygger bl.a. pÄJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Att sprÄka om sprÄket : En analys av sex elevers gruppsamtal om sprÄkfrÄgor

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->