Sök:

Sökresultat:

14561 Uppsatser om Ickemonetära faktorer - Sida 66 av 971

ESTETLÄRAREN - EN "GUBBE I LÅDAN"? : En studie av Ă€mnesintegrerat arbete med estetik i en skola med estetisk profil

Arbetets syfte Àr att beskriva och förstÄ vad fem stycken framgÄngsrika svenska klÀdskapare sjÀlva uttrycker som avgörande för sin framgÄng. Med framgÄng menas i arbetet framgÄng ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgÄngspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste Ärsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klÀdskaparna sjÀlva uttrycker vara avgörande för sin framgÄng.

Gymnasieelevers syn pÄ motivationshöjande faktorer i skolmiljön

This paper is about highschoolstudents opinions about increasing motivationfactors in schoolenviroment.

Möjligheten att göra ett bra arbete : Utforskande av pensionsintentioner i relation till push- och stay-faktorer inom VÀsterbottens lÀns landsting

Denna studie Àr en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets lÀngd inom VÀsterbottens lÀns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos Àldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus pÄ pÄverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter frÄn olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tÀnkta pensionsÄldrar. Den mest framtrÀdande likheten var den funna kÀrnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete.

Identifiering av faktorer som befrÀmjar hÀlsa pÄ arbetsplatsen

En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.

AnvÀndning av digitala system för kunskapsöverföring

ProblemstÀllning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring anvÀndandet av de olika systemen. Detta beror till stor del pÄ problemet med att kunna mÀta att en medarbetare verkligen anvÀnder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlÀgga de omrÄden som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring. FrÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet Àr att skapa en modell som visar de faktorer som pÄverkar anvÀndningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.

Vad pÄverkar den lokala tillvÀxten?: en jÀmförande fallstudie av SkellefteÄ och Halmstad

Sverige har under senare Är haft en negativ befolkningstillvÀxt vilket Àr nÄgot som Àven drabbat landsorten hÄrt. Detta ses som ett stort problem och orsakerna till detta hÀnförs bland annat till den lÄga nativiteten och migrationen. MÄnga unga flyttar till storstÀderna pÄ grund av utbildning och arbetstillfÀllen, men Àven pÄ grund av att utbudet av aktiviteter Àr större dÀr. Kommuner som har lÄg attraktionskraft och som ligger utanför storstadsregionerna har Àven svÄrt att locka till sig företagsetableringar och fÄ befintliga företag att vÀxa, vilket Àven det Àr en bidragande orsak till den negativa befolkningsutvecklingen. Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka faktorer som ligger bakom den lokala tillvÀxten.

Patientens uppfattning av vÄrdpersonals bemötande vid cancerrelaterad smÀrta - en litteraturstudie

LÄngvarig smÀrta Àr vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smÀrta av nÄgon form. Av dessa Àr 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att medicinsk vÄrd finns tillgÀnglig kan brister i bemötandet frÄn vÄrdpersonalen resultera i att patienter kÀnner sig otillfredsstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid vÄrdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smÀrta. Studien utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vÄrdteori lÄg som vÀrdegrund.

VÄrdpersonalens kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom : En Litteraturstudie

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Faktorer som pÄverkar sjuksköterskors kommunikation med personer som inte kan kommunicera verbalt: en systematisk litteraturöversikt

PÄ intensivvÄrdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i vÀrlden vÄrdas mÄnga mÀnniskor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall mÄste sjuksköterskan finna andra sÀtt att kommunicera med patienterna, oavsett Älder och sjukdomstillstÄnd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hÀmmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrÄn förutbestÀmda frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna.

Jag Àr vad jag Àr pÄ grund av dig - en studie om elevers agerande i skolan

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ syn pÄ vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det Àr som gör att eleven agerar pÄ olika sÀtt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta anvÀnder jag mig utav de olika rolltyper som Àr avgörande för hur en mÀnniska agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie dÀr tvÄ olika synsÀtt pÄ mÀnniskan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i Ärskurs 9 kom jag bland annat fram till att lÀrare, kompisar, betyg, intresset för Àmnet samt tid och rum Àr faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hÀnger samman med varandra, det Àr alltsÄ inte bara en av dessa faktorer som Àr avgörande för hur en elev agerar.

Varför slutar Young Professionals pÄ Scania? : En kvalitativ studie bland unga akademiker hos Scania gÀllande drivkrafter, vÀrderingar och behov i arbetslivet.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt vilka vÀrderingar drivkrafter och behov som finns bland fordonstillverkaren Scanias unga akademiker, vilka i undersökningen gÄr under benÀmningen Young Professionals. Detta i syfte att utröna varför Young Professionals lÀmnar Scania och vilka faktorer som Àr avgörande för att skapa ett attraktivare Scania bland denna mÄlgrupp samt att komma fram till lÀmpliga ÄtgÀrder som i största möjliga mÄn kan förmÄ dem att stanna inom företaget. Undersökningen bedrevs genom anvÀndande av kvalitativa intervjuer och fokusgrupper vilket resulterade i ett antal faktorer framkom som viktiga för denna mÄlgrupp.Dessa faktorer Àr chefskapet, missnöje med företagets engagemang och tillvaratagande pÄ den enskilde individens driv, motivation och kunskaper samt inre processer som Àr alldeles för segdragna vilket mynnar ut i frustration hos YP och dÀrigenom leder till motivationstapp..

Personkemi, kompetens & personkontakter : - en studie kring vilka faktorer som styr mindre företags val av revisor

Idag stÄr revisionsbranschen inför stora förÀndringar i och med den utredning som pÄgÄr kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyrÄernas kunder ? företagen tycker Àr viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad pÄverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestÀmde vi oss för att göra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuar Ätta olika företagsledare kring deras tankar och Äsikter runt Àmnet.

Personkemi, kompetens & personkontakter : - en studie kring vilka faktorer som styr mindre företags val av revisor

Idag stÄr revisionsbranschen inför stora förÀndringar i och med den utredning som pÄgÄr kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyrÄernas kunder ? företagen tycker Àr viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad pÄverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestÀmde vi oss för att göra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuar Ätta olika företagsledare kring deras tankar och Äsikter runt Àmnet.

NÀr det flödar

Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.

Kapitalstrukturens förklaring - Hur pÄverkar företagsledningen?

Bakgrund: I en uppmÀrksammad artikel frÄn 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att kapitalstrukturen inte pÄverkar marknadsvÀrdet av företaget och dÀrmed Àr av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser annorlunda pÄ företagets kapitalstruktur och hur denna pÄverkas av olika faktorer. SkuldsÀttningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhÀllsproblem och genom att studera företagsledningens pÄverkan pÄ ett företags kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags tvÄ styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. FÄ tidigare studier har gjorts dÀr dessa styrorgans effekt pÄ kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har frÀmst baserats pÄ amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen pÄverkar företagets kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats Àr av en deduktiv karaktÀr dÄ fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans pÄverkan pÄ ett företagskapitalstruktur sammanstÀlls till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->