Sök:

Sökresultat:

14561 Uppsatser om Ickemonetära faktorer - Sida 61 av 971

RevisionsberÀttelser : Vilka faktorer har ett samband med orena revisionsberÀttelser?

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en Ärsredovisning varje rÀkenskapsÄr. Revisorn granskar Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberÀttelse huruvida företagets Ärsredovisning ger en rÀttvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhÄller en revisionsberÀttelse som avviker frÄn standardutformningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberÀttelser. Om ett företag erhÄller en oren revisionsberÀttelse kan det, beroende pÄ vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebÀra negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhÄller en avvikelse gÀllande fortsatt drift kan kunder avskrÀckas frÄn att handla och leverantörer kan avbryta leveranser pÄ grund av rÀdsla av att företagen inte kan betala, det blir sÄledes en sjÀlvuppfyllande profetia.

Arbetslivsintroduktion : Möjliga faktorer och förutsÀttningar för att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter programmet

Bakgrund: Rehabiliteringskedjan som infördes första juni 2008 innebar fasta tidsgrÀnser för hur lÄng tid mÀnniskor kunde vara sjukskriven. Efter att man uppnÄtt maximal tid i sjukförsÀkringen blev man utförsÀkrad och fick ett erbjudande att gÄ ett program hos arbetsförmedlingen som kallas arbetslivsintroduktion. Programmet gÄr ut pÄ att kartlÀgga individernas arbetsförmÄga och undersöka vilka behov av stöd som föreligger för att komma vidare mot arbetsmarknaden. Efter programmet Àr det meningen att man ska kunna ta del av arbetsförmedlingens övriga insatser och program. Statistik frÄn arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan visar dock att det Àr en ganska stor del som gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen efterÄt och jag ville undersöka vilka möjliga faktorer som pÄverkar möjligheten för deltagare att komma nÀrmre arbetsmarknaden efter tiden i programmet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om handlÀggare som arbetar med arbetslivsintroduktion kunde identifiera nÄgra sÀrskilda faktorer eller förutsÀttningar som avgör om deltagare i programmet gÄr vidare mot arbetsmarknaden eller gÄr tillbaka till sjukförsÀkringen.

Upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet : En kvalitativ intervjustudie utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens utförande av munvÄrd

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmÀnna vÀlbefinnandet men ocksÄ för att förhindra sjukdomar. DÄlig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och Àven nedsatt aptit och dÀrför Àr det viktigt att munvÄrden utförs pÄ rÀtt sÀtt. Det har visat sig att mÄnga vÄrdtagare och patienter har bristande munstatus. Det Àr sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvÄrdnaden och dÀrmed munvÄrd, men i praktiken Àr det oftast annan vÄrdpersonal som utför munvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som pÄverkade vÄrdpersonalen i utförandet av munvÄrd.

Variationer i omgivningsmiljö som faktor till variationer i fluvial transport av upplöst sediment : En studie av LibrobÀckens nedre delar och dess omland

För att förhindra övergödning anvÀnds skyddszoner i stora delar av Sverige dÀr jordbruk utförs. Det finns Àven andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland pÄverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga vilka faktorer som kan pÄverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i LibrobÀckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.

Identifiering av faktorer som kan pÄverka produktionseffektivitet : En fallstudie

Tillverkande företag möter idag en allt hÄrdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader stÀller stora krav pÄ företag att arbeta kostnadseffektivt. Fo?r att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion kra?vs att förretag har en stor kÀnnedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsÀkerhet och kan utnyttja sin anlÀggnings kapacitet. Grunden till studien Àr det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, dÀr företag fÄr allt svÄrare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs pÄ ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förstÄelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt pa? produktionseffektiviteten i ett flöde.

Inaktiva unga mÀns motivation till fysisk aktivitet

Utvecklingen i Sverige har bidragit till att en stor del av befolkningen vÀljer en inaktiv livsstil. Aktiveras inte mÀnniskokroppen tillrÀckligt försÀmras den fysiska funktionsförmÄgan. Det Àr möjligt att genom fysisk aktivitet förebygga flertalet sjukdomar dÄ det Àr en av de mest effektiva ickefarmakologiska behandlingsformerna. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade Àr underrepresenterade ibland motionsutövare. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som kan motivera inaktiva manliga gymnasieungdomar till fysisk aktivitet respektive fysisk inaktivitet.

KME-pedagogens yrkesroll

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Att samtala om sexualitet ? en del av sjuksköterskans profession

Sexualitet Àr en central del av individens tillvaro, och ses som bÄde ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvÄrdnad och patienter har en uttalad önskan att fÄ information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och rÄda sina patienter i frÄgor som berör sexualitet. Det ansÄgs dÀrför betydelsefullt att belysa vad som frÀmjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet.

Röntgensjuksköterske- och sjuksköterskestudenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU: En systematisk litteraturöversikt

Handledning Àr en viktig arbetsuppgift som ingÄr i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning Àr röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjÀlp av handledare och dÀrför Àr det viktigt att handledning Àr vÀlfungerande för att maximera inlÀrningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv pÄ handledare och handledning under VFU. Tre frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter vÀrderar högre Àn andra, pÄverkas studenters kliniska inlÀrning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som pÄverkar studenters kliniska inlÀrning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som vÀrdesÀtts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer pÄverkade deras inlÀrning.

BestÀmmelsefaktorer för kommunala fastighetsbolags anvÀndande av rÀnteswappar : En kvantitativ studie pÄ den svenska marknaden

Studien har granskat vilka faktorer som pÄverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att anvÀnda rÀnteswappar. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr utförd pÄ utlÀndska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsÀttningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillvÀxtmöjligheter samt skatt Àr nÄgra betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med tvÄ ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer dÀr exempelvis det politiska styret i kommunen ingÄr som variabel.För att besvara detta kunskapshÄl tillÀmpades en kvantitativ metod dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att samla in data och kartlÀgga anvÀndandet av rÀnteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvÀrdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras anvÀndning av rÀnteswappar.Resultatet i studien visar evidens pÄ att storlek, skuldsÀttningsgrad, tillvÀxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och instÀllning har en signifikant pÄverkan i beslutet att anvÀnda instrumentet. GÀllande i vilken utstrÀckning bolagen anvÀnder rÀnteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant pÄverkan, likvÀl som bolagens lönsamhetskrav.

PrissÀttning av Nordic Cab AB:s multifunktionella barnvagn

 Nordic Cab AB Àr ett företag som sÀljer multifunktionella barnvagnar. Dessa barnvagnar har utbytbara delar vilket gör att man kan omvandla dem till en jogging-, cykel-, skid-, hund- eller vandringsvagn.Syftet med denna uppsats Àr att prissÀtta Nordic Cab AB:s multifunktionella barnvagn. För att uppnÄ detta beskriver vi först hur olika faktorer pÄverkar Nordic Cab AB:s prissÀttning. Dessa faktorer Àr företagets mÄl, kostnader, efterfrÄgan och konkurrenter. UtifrÄn dessa faktorer och intervjuer med ÄterförsÀljare av multifunktionella barnvagnar och VD:n för Nordic Cab AB kommer vi fram till att Nordic Cab AB borde anvÀnda sig av en prissÀttningsmetod som baseras pÄ upplevt kundvÀrde.Genom att lÄta ÄterförsÀljare av multifunktionella barnvagnar betygsÀtta hur viktiga olika egenskaper hos dessa Àr för kunden och hur bra de olika företagen pÄ marknaden Àr pÄ att tillgodose dessa egenskaper kan vi presentera ett kundvÀrde för Nordic Cab AB och tvÄ av deras konkurrenter.

Socionomens psykosociala arbetsmiljö - En kvalitativ studie av fyra socionomers upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien Àr att undersöka socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som Àr av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det Àr av störst vikt för socionomen att fÄ feedback frÄn samt vilken som Àr den största drivkraften i arbetet för socionomen. Det som framkommit i vÄr studie Àr att samtliga intervjupersonerna lÀgger fokus pÄ i stort sett samma faktorer dÄ det gÀller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat Àr vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor..

Upplevd pÄverkan pÄ yrkes- och gymnasievalet : SjÀlvförverkligande och fyra andra faktorer

Hur valet av karriÀr ter sig för individen har varit ett forskningsfÀlt i ca. 100 Är. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars, kamraters, studievÀgledares, statusens och sjÀlvförverkligandets pÄverkan pÄ gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrÄn faktorerna. Fem yngre mÀn och tre yngre kvinnor i Ärskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer.

Fick dom arbete?Vad upplever flyktingar vara ledande till arbete? Arbete! Vad dÄ för arbete?

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->