Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Tidigare forskning har visat att det är vissa faktorer (hygienfaktorer) som utgör grunden, och således är ett måste, för att motivation överhuvudtaget ska kunna uppstå (Herzberg, 1966). Vidare är det dock helt andra faktorer (motivationsfaktorer) som i sig fungerar motiverande för individen. Problemformuleringen som ligger till grund för föreliggande studie är vilka faktorer ökar fastighetsmäklarens motivation? Syftet är därför att undersöka vilka faktorer som ökar fastighetsmäklarens motivation genom att jämföra motivations- och hygienfaktorer med varandra som motivationsfrämjande variabler. Med motivations- och hygienfaktorer åsyftas nöjda kunder, möjlighet till personlig utveckling samt eget ansvar respektive uppskattning och omtanke från chef, arbetsgruppens gemenskap samt lön.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård.Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

Problemställning: Vilka är de interna samt externa kritiska faktorer som skall tas hänsyn till, vid fastställandet av en Time pacing-rytm?Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra vilka interna och externa faktorer som är kritiska, av största vikt, för fastställandet av en Time pacing-rytm i ett företag. Dessutom ämnar vi ordna dessa faktorer i en modell som skall hjälpa företag vid fastställandet av rytmen, vid användandet av Time pacing-strategin.Metod: Uppsatsen är genomförd med kvalitativ inriktning, och dess primärdata är inhämtat dels genom intervjuer med externa konsulter, dels genom intervjuer hos fallföretaget.Slutsatser: Vi har utrönt vilka de kritiska faktorerna är som påverkar Time pacing-rytmen. Detta har vi visualiserat i en modell, i vilken vi även rangordnat faktorerna kronologisk gentemot varandra. Således har vi fastslagit att det finns faktorer som är mer kritiska än andra vid fastställandet av rytmen, samt att det går att rangordna dem kronologiskt..

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning.

Tidigare studier visar att ökad handel spelar en tydlig roll för ett lands ekonomiska tillväxt. Genom att träda in på den globala marknaden öppnas många möjligheter för ökad handel och nya arbetstillfällen. Utrikeshandeln är betydelsefull för små öppna ekonomier som till exempel Kenya och bör utgöra en stor del av landets BNP. I och med detta är det viktigt att studera vilka faktorer som påverkar ett lands utrikeshandel. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar Kenyas export.

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhållit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete är att ta fram faktorer som påverkar luftburna förband, vad gäller deras förmåga till rörlighet på marken. Detta för att ge en ökad förståelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.Den metod som används i uppsatsen är komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som används för insamling är litteratursökning. Två frågeställningar har behandlats; Vilka faktorer påverkar den grundläggande förmågan rörlighet hos luftburna förband? samt vad säger styrdokumenten om förmågan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?Utifrån mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fått fram att följande faktorer påverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvärnsvapen) underrättelser, skydd, materiel/utrustning samt underhåll..

Titel; Vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö har betydelse för social trötthet? Hur ser sambanden ut mellan utbrändhet och social trötthet? Författare; Jennie Andersson Nyckelord; Utbrändhet, Social trötthet, arbetsmiljö Syftet med undersökningen har varit att få fram vilka faktorer i service branschens arbetsmiljö som har betydelse för social trötthet samt undersöka eventuella samband mellan utbrändhet och social trötthet. Undersökningen är riktat mot vårdanställda och reseledare då tidigare undersökning påvisat samband mellan social trötthet och reseledare. Undersökningen är av en kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät skickades ut till sammanlagt 110 personer i service branschen (vårdanställda och reseledare).

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Sammanfattning:Forskningsfråga? Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem?Syfte? Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.? Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet.MetodI denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon.SlutsatserEfter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Munvård är en viktig del i vårdpersonalens utförande av omvårdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vård-personal ofta väljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos patienter inom slutenvård och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som påverkade munvården.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.

En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns.