Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i vÀrlden. En förÀndring behövs för ett hÄllbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förÀndring mÄste i stor grad innefatta jordbrukarna som Àr aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framstÀlls ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpÄverkan ska minska. Den hÀr studien syftar till att öka förstÄelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.

Kunder a?r idag mer aktiva vad ga?ller ha?llbar utveckling och sta?ller krav pa? att fo?retag ska genomfo?ra ha?llbarhetsaktiviteter. Da?rfo?r fokuserar denna studie pa? hemelektronikkedjors ha?llbarhetsaktiviteter och vikten av att involvera kunderna i dem, fo?r att skapa merva?rde fo?r ba?da parter. Syftet a?r att underso?ka om den externa marknadsfo?ringen av ha?llbarhetsaktiviteter na?r kunden samt om det lo?fte som ges uppfylls i den interaktiva marknadsfo?ringen med dem.

This thesis investigates how lobbying influences the European Union Strategy for Sustainable and Circular Textiles (2020-2025). It asks which actors dominate, what strategies they use, and how these patterns can be explained by pluralism, corporatism, new institutionalism, and Kl?ver?s exchange logic. Using a qualitative case study with process tracing and text analysis, the study examines consultation data, official EU documents, and transparency reports. Findings show that commercial actors dominate consultations and expert groups, prioritising product-focused measures over systemic change, while transparency gaps enable informal influence.

SAMMANFATTNINGMĂ€nniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste Ă„ren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen pĂ„ och efterfrĂ„gan av projektledare har ökat kraftigt under en lĂ€ngre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbĂ€ttra resultatet av projekten. DĂ„ organisationer oftast Ă€r utsatta för konkurrens Ă€r det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bĂ€ttre för att inte gĂ„ miste om kunder och uppdrag. En organisation mĂ„ste dĂ€rför ta tillvara pĂ„ de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt anvĂ€nda dessa för att effektivisera och förbĂ€ttra andra projekt inom organisationen. DĂ„ det finns ett stĂ€ndigt behov av att förbĂ€ttra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera pĂ„ vilket sĂ€tt organisationer förhĂ„ller sig till begreppet kunskapsöverföring.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förÀndra jordbruket i mer hÄllbar riktning genom att studera mjölkbönders instÀllning till ekologisk produktion i Halland. BÄde ekologiska och konventionella bönders syn pÄ ekologisk produktion beaktas. Genom att jÀmföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omstÀllning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omstÀllning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av bÄda grupper identifierades som det största omstÀllningshindret.

Denna uppsats har varit inriktad pÄ att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svÄra pÄfrestningar i fred. Problembakgrunden Äterfinns i sÄrbarhets - och sÀkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gÀllande att samverkanspotentialen ej Àr fullt utnyttjad mellan militÀra och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förÀndras.Studien har strukturerats med hjÀlp av fem funktioner för ledningsförmÄga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. UtifrÄn dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som Àr avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förstÄelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gÀllande lagrum, förstÀrka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

This study was performed to examine the performance of an equity based crowdfunding campaign, as well as seeking to describe the risks, complications and the opportunities that this kind of funding brings. The study was conducted by an empirical case study of a company that was about to initiate an equity based crowdfunding campaign.The conclusion is that the planning of an equity based crowdfunding campaign is time consuming and requires knowledge in many different areas. Therefore it is important to identify in which areas skills and resources already are available within the company, and where it must be obtained through a learning process.The report also highlights that equity based crowdfunding, because of legal restrictions surrounding the issue of unlisted shares, can not be marketed as other types of crowdfunding. This leads to the conclusion that those who invest in equity based crowdfunding do not necessarily belong to the crowd that crowdfunding is generally associated with. Arguments can be made that this crowdfunding model rather resemble traditional angel networks.A technical study was also made about the company's products.

 ABSTRACT    Titel: I vilken utstrÀckning anvÀnds ekonomistyrning i praktiken? - En studie av fyra företag NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi (15 hp) Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander Handledare: Mats Ryding Datum: 2009-05 Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vÄr teoristudie och det vi lÀrt oss i vÄr utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av ekonomisk redovisning. Vi har ocksÄ undersökt om dessa företag anvÀnder affÀrssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de pÄverkats av finanskrisen och dÀrför blivit mer noggranna och försiktiga nÀr de ska ta ekonomiska beslut. Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk nÀrhet till det forskningsobjekt man studerar dÄ man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur arbetstagare styrs i en organisation dÀr de har stort eget ansvar och frihet. HÀri vill vi synliggöra vad som, i brist pÄ tydliga riktlinjer och direktiv frÄn en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga pÄ Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i StockholmsomrÄdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrÄn Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde pÄ eget ansvar och frihet var de ÀndÄ styrda. De styrmedel som var mest framtrÀdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mÄl, företagets tre vÀrdeord, kunden samt möten och uppföljningar.