Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trängande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkät utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssäkra IES.

 Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär.ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden.

Kontaktsmitta via hälso- och sjukvårdspersonalens händer är den vanligaste orsakerna till att patienter inom hälso- och sjukvården drabbas av vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier. Detta kan till stor del förhindras om hälso- och sjukvårdspersonalen utför en korrekt handhygien enligt de bestämda riktlinjerna. Men trots detta så sprids vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygieniska riktlinjer inom sjukhusen. En integrerad litteraturöversikt användes tillsammans med en systematisk litteratur-sökning i databaserna CINAHL och PubMed.

Patellofemoralt smärtsyndrom, PFSS, innebär smärtor som förläggs till främre delen av knäet utan påvisbara strukturförändringar. Syndromet är utbrett och svårdiagnostiserat. Många faktorer har föreslagits men på senare tid har höftmuskulaturen lyfts fram som en orsak. Behandlingen är konservativ genom olika fysioterapeutiska interventioner, varför fysioterapin är viktig för personer med PFSS. Syftet med litteraturstudien var att studera effekter och vetenskaplig evidens för höftmuskelträning för personer med PFSS.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed ökar även gruppen av människor som drabbas av åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens är en progredierande sjukdom som påverkar personens aktivitetsförmåga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel inom demensvården. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en människa kan drabbasav. Ungefär 1 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att få diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. Återfallsfrekvensenär hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda på varför personermed schizofrenidiagnos återinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaåterfall. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

I en tid då sjukhusavdelningarna upplever ett åldrande patientklientel och patienttrycket är högt skall vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berättelse ligga i fokus för en god patientvård. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag på sjukhus. Syftet är att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlägga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter på tre vårdavdelningar. Därefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

De nya och bättre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgång vilket bl.a. resulterat i att människor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med långvarig sjukdom är smärta, vilket är ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat på att fokus ofta ligger på att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istället för att se själva personen bakom sjukdomen, vilket visar på att den biomedicinska prägel som i många år dominerat vårdorganisationen fortfarande håller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillräckligt. Dessa erfarenheter väckte därmed en nyfikenhet huruvida mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smärttillstånd.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.