Sök:

Sökresultat:

3940 Uppsatser om Icke-verbalt sprćk - Sida 55 av 263

Riskhantering ur ett försÀkringsperspektiv - En djupgÄende kvalitativ studie i ett icke-finansiellt tjÀnsteföretag -

Bakgrund: Företag utsÀtts dagligen för olika former av risk och osÀkerhet. Efter2008 Ärs finanskris dÀr mÄnga företag hamnade i finansiellttrÄngmÄl, dÄ det var oförberedda pÄ finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjÀnsteföretag mer uppmÀrksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjÀnsteföretag operativ risk ochtill vilken grad anvÀnder dem sig av försÀkringar? Och hur förhÄllersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse i hurtjÀnsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjÀlp avolika försÀkringar och sedan jÀmföra med teori gÀllanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger pÄ intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försÀkringar.Vi har Àven valt att komplettera med information frÄn företagetsÄrsredovisningar.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. NÀr det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillÀmpning.

Becksvart mörker eller kolsyra i sjÀlen : En litteraturstudie om bipolÀr sjukdom baserad pÄ sjÀlvbiografier

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

LÀrarens roll som ledare. : En kvalitativ studie om lÀrarens roll som ledare i skolans olika lÀrmiljöer

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smÀrta hos patienter som vÄrdas postoperativt pÄ intensivvÄrdsavdelning

Syftet med denna studie var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smÀrta hos patienter som vÄrdas postoperativt pÄ intensivvÄrdsavdelning. Sex intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i ett tema: en bra relation med patienten Àr en förutsÀttning för att lyckas lindra smÀrta och fyra kategorier: att förstÄ den enskilda patientens upplevelse av smÀrta, att lyckas eller misslyckas lindra smÀrta, att lita pÄ patienten som har ont och ta hjÀlp av lÀkare, samt att behandla smÀrta nÀr farmaka inte rÀcker till. Reslutatet visar att det var viktigt att kunna se tecken hos patienter som inte verbalt kan uppge att de upplevde smÀrta. Ilska kunde vara utryck för smÀrta hos Àldre.

Hastigheter i omrÄden dÀr barn vistas : PÄverkan av förÀldraskap och Älder

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 Är och enligt VÀgverket klarar ett barn sig pÄ egen hand i trafiken först vid 11-12 Ärs Älder. Detta borde innebÀra att barn Àr mycket utsatta nÀr de vistas i trafiken och personer som kör bil mÄste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar pÄ bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikomrÄden dÀr barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom förÀldraskap och Älder. FörÀldrar antogs ha mer erfarenhet av barn Àn icke-förÀldrar och Àldre (35-46 Är) antogs ha mer erfarenhet av trafik Àn yngre (20-26 Är). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkÀtundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att förÀldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hÄlla lÀgre hastigheter Àn icke-förÀldrar i olika trafikmiljöer dÀr barn kan vistas.

Undersökning av Ammoniumoxiderande Arkéer i reningsverks slam

Livsformerna pÄ jorden delas systematiskt in i de tre domÀnerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer Àr de mikroorganismer som lever i extrema miljöer sÄsom hetvattenkÀllor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-vÀrden. De kan existera i miljöer dÀr inga andra organismer överlever men förekommer Àven rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i mÀnniskans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Förskolans roll för barns grovmotoriska utveckling - en intervjustudie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt

Barn i förskoleÄldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan Àr den plats dÀr barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan dÄ anses att stora delar av barnets utveckling vilar pÄ hur lÀrarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men Àven för ett fortsatt livslÄngt lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mÄl att förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Barn med Downs syndrom: sprÄktrÀning och social trÀning : - Fyra fallstudier av barn i tidiga Äldrar

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollÀrarutbildningen för 25 Är sedan, dÄ jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 Ärs Älder utan verbalt tal. NÀr jag mÄnga Är senare hörde talas om Karlstadmodellen, som Àr en modell för sprÄktrÀning av barn, ungdomar och vuxna med sprÄkstörning kom jag att tÀnka pÄ denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhÀllets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nÀra kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: förÀldrar, resurspersoner/assistenter, förskollÀrare, lÀrare och fritidspedagoger.

MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

RÀttstrygghet för asylsökande. Förvarsbeslut enligt UtlÀnningslagen

Enligt UNHCR Àr anvÀndningen av frihetsberövande av asylsökande icke önskvÀrd och bör alltid undvikas. Dock bör asylsökande i undantagsfall tas i förvar om det tydligt föreskrivs i nationell lagstiftning som Àr i överensstÀmmelse med allmÀnna normer och principer i internationell lagstiftning om mÀnskliga rÀttigheter. SkÀlen till detta Àr att skapa rÀttsliga garantier mot godtycklig behandling och att i största utstrÀckning skapa en sÀker stÀllning Ät utlÀnningar (prop. 1975/76 s. 67).

Finns de? - FÀrdigheterna att vÀgleda elever pÄ sÀrskolan.

Avsikten med detta examensarbete Àr att belysa problematiken kring vÀgledningen inom sÀrskolan och ge en bild av hur vÀgledningen pÄ sÀrskolan bedrivs. Vi vill Àven ge en bild av olika arbetssÀtt som kan anvÀndas av studie- och yrkesvÀgledare i sÀrskolan. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervju med sex vÀgledare som arbetar inom sÀrskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som anvÀnds behandlar frÀmst vilka fÀrdigheter som vÀgledare inom sÀrskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har anvÀnts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vÀgledare arbetar efter konceptet ?rÀtt man pÄ rÀtt plats?.

HÄllbarhetsredovisning i privatÀgda bolag : Har de pÄverkats av regeringens Àgardirektiv?

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad sÄ att priserna pÄ fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvÀrden. NÀr marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant dÄ den faktor som tidigare varit den starkast prispÄverkande faktorn, virket och vÀrdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetÀra nyttan, en del som inte genererade nÄgra pengar likt skogen. Tidigare forskning har faststÀllt att denna nytta kan bestÄ av ÀganderÀtt-, affektions-, natur- och rekreationsvÀrden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de vÀrderar dem. Hur en vÀrderare dÄ ska faststÀlla ett marknadsvÀrde nÀr en sÄdan stor del av vÀrdet utgörs av en kraftigt varierande faktor Àr vÀldigt intressant.Denna studie har dÀrför utrett hur vÀrderare tar hÀnsyn till dessa icke-monetÀra nyttor i sin bedömning av marknadsvÀrde pÄ skogsfastigheter.

Genus, skolan och barnet- En kritisk diskursanalys

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete Àr en kritisk diskursanalys med fokus pÄ talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet Àr att finna mönster, om det önskvÀrda respektive icke önskvÀrda barnet, som framtrÀder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi Àven nÀrmare undersöka vilka förestÀllningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Vilka normativa förestÀllningar, sÄvÀl traditionella som nyare könsroller, framtrÀder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvÀrda respektive icke önskvÀrda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger pÄ kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys dÀr metod och teori tillsammans hÀnger ihop.

Livskvalitet hos personer efter behandling med KBT : En litteraturstudie

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rÀdsla och smÀrta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrden för att minska barns rÀdsla och smÀrta inför smÀrtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjÀlpmedel distraherar, lugnar, ökar smÀrttoleransen, förbÀttrar vÄrdresultatet och ger positiva vÄrderfarenheter.

Olika skolor- Lika möjligheter?

VÄr uppsats handlar om hur en invandrartÀt och icke invandrartÀt skola arbetar för att förbÀttra elevernas skolprestationer vad gÀller betygen. DÄ den ena skolan Àr invandrartÀt utgör svenska2 och modersmÄlsundervisningen grunden för deras kunskapsinhÀmtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever fÄr de ocksÄ tillÀgg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har fÄ invandrarelever, fÄr dÀremot inget tillÀgg till grundpengen trots att Àven de har elever som Àr i behov av stöd. DÀr fÄr skolledningen istÀllet försöka fördela resurserna pÄ bÀsta vis.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->