Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda på hur fyra svensk-lärare resonerar kring sina litteraturval i förhållande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-västerländska litteraturens plats i svenskämnet. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare från olika bakgrunder. Vårt resultat visar att våra informanter ser olika på svenskämnets huvudsyfte och att detta påverkar deras undervisning, men inte i någon större utsträckning deras litteraturval och att icke-västerländska texter däri är underrepresenterade. Slutsatsen som följer är att det för våra informanter inte finns några direkta officiella krav från styrdokumenten att använda sig av icke- västerländsk litteratur, inte heller några uppenbara vinster utifrån de informella strukturerna - alltså det som kan karaktäriseras som skolkulturen, lärarkollegiet och den enskilde lärarens utbildning och intressen. Lärares litteraturval i förhållande till kanontanken är därmed, som vi velat påvisa, ett komplext och mångfacetterat system som av förklarliga skäl tar tid att förändra..

Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej.Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvändaren? kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.

Företag har sedan länge varit intresserade av mobil marknadsföring och då speciellt medplatsbaserade tjänster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har då varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. Vårt syfteär att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnå en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar på att en stor del av befolkningenäger tillräckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation. Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Internets framväxt har medfört att allt fler företag väljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har även förändrat förutsättningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar på digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats är researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Social media provides a new position of power to the single individual within PR and marketing campaigns. When a company uses social media as a communication tool in their PR and marketing practice, they have to adapt themselves after the customers' needs and the new communication structure within social media. Communication in social medi is different from traditional media, which is more one-way communicative and visual in its interaction, rather than the digital media that are more two-way communicative av viral through dialogue. If a company creates PR and marketing campaigns within social media without adjusting to the new rules of communication through dialogue, and instead try to apply traditional one-way communication to their social campaigns, they put themselves and their brands in risk of public humiliation and loss of customers; the speed of the viral dialogue over social media can spread bad news fast, and with the newfound power of the single individual, the impliacations can thus be devastating for a company and its brand. If an organization does not respond and take part of the criticism that may be directed at them through the customers' comments, the negative dialogue among clients and the public within social media can quickly create a hazard enviorment for a company and its brand to be seen in. The public within these social media platforms are more independent and continuously conversing with each other on a local an global scale.