Sökresultat:
8081 Uppsatser om Icke-monetära effekter - Sida 62 av 539
Syntaktisk priming i svensk L1- och L2-produktion
En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..
Lokalbefolkning och turister - tillsammans eller separerade? : En studie om turismens sociokulturella effekter.
This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.
Utredning av förutsÀttningar för att direktjorda processnÀtet pÄ ett pappersbruk
För att öka skyddet mot elektriska fÀlt i processnÀtet pÄ Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det gÄr att direktjorda processnÀtet som i dagens lÀge endast Àr skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen Àr tillrÀcklig sÄ att de skydd man har mot kortslutningsströmmar Àven fungerar i ett direktjordat nÀt. I ett direktjordat nÀt blir den minsta kortslutningsströmmen cirka gÄnger mindre Àn icke direktjordat nÀt dÄ kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspÀnning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nÀt och kablarna Àr kan alltsÄ vara för lÄnga eller för klena sÄ att en fasspÀnning inte klarar att driva tillrÀckligt stor ström vid kortslutning genom kabelns impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en sÄ ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lÄng Àr detta inte ett alternativ.
Hundar som hjÀlpmedel i vÄrd och terapi. En studie om djur som hjÀlpmedel i behandlingsarbete.
Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus pÄ hundar, anvÀnds som
hjÀlpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter anvÀndningen av hundar anses ha. Vi
fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjÀlpmedel samt studerade ett
exempel pÄ ett behandlingshem dÀr hundar anvÀnds i vÄrd- och terapisyfte. Genom en
litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fÄtt svar pÄ följande
frÄgestÀllningar: Hur kan hundar anvÀndas som hjÀlpmedel i behandlingsarbete och vilka
arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan anvÀndningen av hundar
som ett hjÀlpmedel i vÄrd- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vÄrd- och
terapihund? Hur anvÀnds hundar pÄ en missbruksinstitution för Àldre mÀn? Resultatet
pekar pÄ att hundar kan anvÀndas i vÄrd- och terapisyfte genom anvÀndning av de
metoder som finns, det vill sÀga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy
samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vÄrd- och
terapihund Àr att den trÀnas pÄ adekvat sÀtt, har ett bra temperament samt har en
hundförare som ser till klientens och hundens bÀsta.
PrestationsmÀtning : En studie av processer och nyckeltal för inre efektivitet i butikskedjan XY
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmÀtningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmÄtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget stÀndigt mÄste öka sin effektivitet pÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ marknaden. I dagslÀget sÄ har XY bra kontroll och uppföljning pÄ sina finansiella prestationer men har en del problem nÀr det gÀller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mÀtning av icke-finansiella prestationer sÄ Àr det mÄnga aspekter man mÄste ta hÀnsyn till och i vÄr studie sÄ ska vi bl. a belysa viktiga delar man mÄste ta hÀnsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmÀtning. Det hÀr fallet handlar om hur viktigt det Àr att vÀlja rÀtt prestationsmÄtt och hur viktigt det Àr att dessa mÄtt verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett företaget som Àr verksamt inom modebranschen gÄr tillvÀga för att mÀta prestationer.
Bonussystemets effekter : En fallstudie pÄ LÀnsförsÀkringar Kalmar lÀn
Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.
Aktiv mÄlstyrning och dess effekter pÄ personalens motivation under en nedlÀggningssituation
Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.
Ungdomars framtidssyn och sjÀlvkÀnsla beroende pÄ kön och bakgrund
Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kÀnde att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att lÀsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var ocksÄ att se om det fanns nÄgra skillnader i inre sjÀlvkÀnsla och yttre sjÀlvkÀnsla mellan svenska elever och elever med utlÀndsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever pÄ en gymnasieskola i Malmö, uppdelade pÄ 21 svenska elever och 30 elever med utlÀndsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjÀlp av ett formulÀr dÀr kön, bakgrund och framtidstro efterfrÄgades. DÀrefter följde pÄstÄende som mÀtte yttre sjÀlvkÀnsla och inre sjÀlvkÀnsla.
Daglig fysisk aktivitet - skolframgÄng med hÀlsomedvetenhet?
Ă
r 2003 reviderades lÀroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. VÄr studie syftar till att belysa vilka effekter personalen pÄ skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss pÄ tre faktorer: hÀlsa, inlÀrning och koncentrationsförmÄga. Vi undersöker Àven organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.
TvÄ sidor av samma mynt - att transkribera en transkription: en undersökning i att utveckla min tolkning av ett stycke genom att anvÀnda tre effektpedaler
Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrÄn en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att anvÀnda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrÄn en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan anvÀnt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis anvÀnds till elgitarr, och sedan har jag, utifrÄn min analys och tolkning av min första inspelning, anvÀnt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning dÀr jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus pÄ följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.
Omsorgsarbete i en tid av förÀndring : En studie av ett privatiserat Àldreboende och dess personal
Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Ăldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Ăldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..
ATT VARA ICKE-AKUT PATIENT PĂ EN SVENSK AKUTMOTTAGNING
Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, Àr att de kÀnner oro för sin hÀlsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjÀlp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhÀndertagande, men betydligt vanligare Àr de patienter vars tillstÄnd inte handlar om liv eller död. Arbetet pÄ akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmÀssigt och med ett begrÀnsat utrymme att erbjuda individuell omvÄrdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsÄg att sammanstÀlla studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen pÄ den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhÀndertagande i triagen under vÀntetiden fram till första mötet med lÀkaren. Fokus lades pÄ den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella Àmnet ? det faktum att arbetsbelastningen Àr hög, patientflödet stort och vÀntetiderna lÄnga.
Behandlingsmetoder för att öka kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering och dess effekter: en litteraturöversikt och kvalitativ studie
Bakgrund: Stroke Àr den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsÀttning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod dÀr fokus ligger pÄ kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundlÀggande rörelseförmÄga för att dÀrigenom ÄterstÀlla kroppslig och sjÀlslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning pÄ kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som Àr möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.
ModersmÄlsundervisningens betydelse och effekter FlersprÄkiga grundskoleelevers attityder och studieresultat
Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmÄlsundervisning kan pÄverka flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling och skolframgÄng. Mitt val av Àmne har huvudsakligen pÄverkats av eget intresse men ocksÄ av den aktuella debatten om modersmÄlsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om modersmÄlsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande pÄ olika grundskoleelevers skolgÄng och framgÄng.Metod: För att fÄ svar pÄ arbetets frÄgestÀllning har jag valt att anvÀnda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram teorier och forskning inom flersprÄkighet. Inom den empiriska undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data frÄn elevernas skolresultat gör jag en analys.
Fyra revisorer i Varberg : en kvalitativ studie kring revisionsbranschens etiska regler, normer och skandaler samt revisionspliktens vara eller icke-vara
Revisorer skall ta hÀnsyn till mÄnga omrÄden nÀr de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskÄren den allmÀnna uppfattning som finns inom gruppen angÄende vad som Àr ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar sÄledes revisionsbranschens egna vÀrderingar och sjÀlvkritik inom omrÄden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som Àr att undersöka revisorns roll med hÀnsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare Àr syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrÄn Ferdinand Tönnies teori om samhÀllet och utifrÄn teorier om roller samt grupptillhörighet.