Sökresultat:
3822 Uppsatser om Icke-monetära belöningar - Sida 64 av 255
Konflikthanteringssystem i mikro- och smÄföretag
Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..
Bread volume and Alkylresorcinol content in rye bread baked with high and low levels of Alkylresorcinols
Alkylrecorsinoler (AR) Àr fenoliska lipider som frÀmst hittas i klidelarna hos rÄg och vete. De fem vanligaste homologerna har ett ojÀmnt antal kolatomer (17-25) i alkylkedjan. Studier har visat att AR Àr bioaktiva och gÄr att mÀta i blod och urin (Ross et al., 2004b), och vetskapen om att AR nÀstan bara finns i rÄg och vetekli gör att AR kan komma att anvÀndas som biomarkör för intag av fullkorn. Med denna markör kan man frÄn ett blodprov skatta intaget av fullkorn frÄn rÄg och vete. Intaget av fullkorn i Europa Àr lÄgt vilket kan bero pÄ den kompakta strukturen hos fullkornsbröd.
Vad, hur och varför? : - Om mÄtt och mÀtning i fyra smÄ tillverkande företag
Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.
Med styrelsen i fokus : Hur kan Koden via styrelsen pÄverka kapitalmarknadens förtroende för nÀringslivet?
Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom pÄverkade inte bara vÀrldens börser utan Àven förtroendet för nÀringslivets som sÄdant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfattning om hur förtroendet för nÀringslivet sÄg ut i Sverige men Àven vilken beredskap nÀringslivet sjÀlv hade för att stÀrka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primÀrt hade tvÄ övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag, men Àven att pÄ den internationella marknaden höja kunskapen om och framför allt förtroendet för svensk bolagsstyrning. Koden började gÀlla frÄn och med den 1 juli 2005 och i Är presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.
Subliminal priming : Manipulation till att vÀlja en specifik kulör pÄ plastpÄse
Primad information Àr lÀttare tillgÀngligt i minnet och kan sÄledes lÀttare bli igenkÀnt. FörutsÀttningar för priming Àr bland annat subliminal perception, mÄl, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemÀssigt. Studiens syfte Àr att fÄ bredare förstÄelse gÀllande subliminal primings pÄverkan. FrÄgestÀllningen var om kunder i en affÀr kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör pÄ plastpÄse vid kassan samt om det finns nÄgon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 mÀn.
Den raka vÀgen : En studie om islamistiska organisationer och islamisk konvertering bland unga vuxna
Denna uppsats handlar muslimskt konvertering bland unga vuxna i Sverige. Syftet Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som ligger bakom förekomsten av denna typ av konvertering. Genom att intervjua fyra konvertiter undersöks olika upplevelser, tankar och hÀndelser i deras liv som kan ha bidragit till deras konvertering. Dessutom undersöks tillgÄngen till information som en av de frÀmsta förutsÀttningarna till att tidigare sekulÀra personer som rört sig i icke-religiösa miljöer genomgÄr en sÄdan omfattande livsstilsförÀndring som konvertering innebÀr. Denna information kan i mÄnga fall hÀrledas till islamistiska organisationer och rörelser som medvetet riktar sig till yngre personer som lever i icke-muslimska lÀnder.
Shortstop Electronic Protection System : slutet för dagens och framtidens radarzonrör?
Krigshistorien har visat otaliga exempel pÄ kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och Àr framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en ökad förstÄelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som stÀlls av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven pÄ motmedlet innefattar mycket hög prestanda pÄ bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mÀngd olika förmÄgor dÀr de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.
SÀrskilda hjÀlpmedel som alternativ till polisens tjÀnstevapen
Arbetet behandlar tre icke dödliga vapnen - taser, beanbag och OC-spray (pepparspray) - som kan komma att anvÀndas som sÀrskilda hjÀlpmedel vid polisens vÄldsanvÀndning. Vi har haft en del motgÄngar med vÄr informationsinhÀmntning. De personer inom polisen Àr insatta i dessa tre hjÀlpmedel har, p g a olika skÀl inte kunnat hjÀlpa oss. DÀremot har vi fÄtt hjÀlp frÄn bl a medicinskt kunniga personer (rÀttslÀkare), sÄ vi pÄ sÄ sÀtt har fÄtt uppgifter om hur de sÀrskilda hjÀlpmedlen pÄverkar kroppen fysiskt. Personer inom polisen har kunnat komplettera den information vi hittat pÄ Internet.
Faktorer som pÄverkar intern miljökommunikation
MiljöfrÄgan blir allt mer aktuell och krav pÄ företaget kommer idag i allt högre grad frÄn marknaden Àn frÄn statliga regleringar. NÀr organisationens intressenter prioriterar miljöprestanda ökar behovet av att kommunicera ut verksamhetens miljöarbete. Strategier för hur företaget vill förknippas med miljö ökar i betydelse och dokument som miljöpolicyer mÄste vara vÀl kommunicerade. I stora organisationer vÀxer behovet av samordning, detta leder till att informationsförmedling blir mer komplex dÄ den ska nÄ fler individer. Utan fungerande intern miljökommunikation blir det svÄrare att förmedla betydelsen av miljöfrÄgor sÄvÀl inom organisationen, som till externa intressenterna.
Animaliska livsmedel i skolundervisningen : LÀrares resonemang kring kostrelaterad undervisning i Idrottoch hÀlsa, Biologi och Hem-och konsumentkunskap
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.
à kertistel : biologi och icke-kemisk bekÀmpning
A growing problem in Swedish herbicide free agriculture, the Canadian thistle has been the object of several new trials, seeking methods for non-chemical weed control. The new trials have mainly confirmed earlier experiences; that the most successful methods of control are springtime ploughing, repeated cutting and competition from a stout crop. Row hoeing has also been proven effective. As opposed to earlier recommendations, half season fallow has shown to be a risky and often ineffective method of control. Trials regarding biological methods have shown that above others thistle rust (Puccinia punctiformis) may have the potential of controlling Canadian thistle the future.
.
MotstÄnd eller icke motstÄnd - chefers uppfattning om motstÄnd vid förÀndringar
SammanfattningUppsatsens titel: MotstÄnd eller icke motstÄnd ? Chefers uppfattning om motstÄnd som företeelseUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Anna Borrbring och Joel HvassHandledare: Anders BillströmNyckelord: MotstÄnd, förÀndring, motstÄnd till förÀndringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i HallÀndska företag om motstÄnd vid förÀndringar?Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förstÄelse kring hur dessa uppfattar Àmnet motstÄnd ur en chefs perspektiv. DÄ vi upplever att de flesta teorier idag behandlar Àmnet med viss negativitet sÄ syftar vÄr undersökning till att istÀllet behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstÄnd hos dagens chefer? Vi vill alltsÄ skapa förstÄelse och eftertanke för att Àmnet motstÄnd kan ses ur ett positivt perspektiv.
Vardagliga icke-produktiva motoriska beteenden : förekomst och korrelation med sensation seeking
In everyday life we perform motor behaviours that have no apparent instrumental function. Are these correlated to sensation seeking and do they differ depending on what situations we are in? University students in Ărebro (N=108), participated in the study. The participants were asked to fill out a double questionnaire containing the sensation seeking scale and another one for measuring non-productive motor behaviours. The non-productive motor behaviours were not correlated to the sensation seeking scale.
Temabojen i svenskt teckensprÄk : Form och anvÀndning
Det finns endast ett fÄtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckensprÄk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.MÄlet med studien Àr att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckensprÄk. För det andra, i sÄ fall beskriva temabojens form och anvÀndning i dessa förekomster och jÀmföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gÀllande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckensprÄk.Bojar Àr tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hÄlls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsÀtter att producera tecken. Bojarnas funktion Àr att vÀgleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förstÄelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och anvÀndningssÀtt.Temabojen Àr ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.
?Man vet ju aldrig?? Om religion och religiositet i dagens Sverige
Uppsatsens syfte har varit att belysa religionens funktion i avreligioniserade mÀnniskors liv och dessutom att försöka utröna huruvida religionen i dessa mÀnniskors liv har ersatts och hur de eventuella religionsersÀttarna i sÄ fall ser ut. Vi har fokuserat pÄ Sverige och Svenska Lutheranska Kyrkan med dess kontinuerligt reducerande medlemsantal. Den empiriska undersökningen har utgjorts av kvalitativa intervjuer med icke aktiva medlemmar och med prÀster i Svenska Kyrkan. En litteraturstudie har ocksÄ genomförts. Resultatet av studien indikerar att religionsersÀttare finns och att de i viss mÄn ersÀtter religion i mÀnniskors vardag.