Sökresultat:
5522 Uppsatser om Icke-monetär nytta - Sida 23 av 369
SmÀrta - en upplevelse, mÄnga tolkningar : En enkÀtstudie om hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos icke kommunicerbara patienter
Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.
SjÀlvskattad samhÀllposition och hÀlsa samt stressnivÄ och utbrÀndhet bland förvÀrvsarbetande och icke förvÀrvsarbetade mÀn och kvinnor
VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.
Risk i en kommunal kontext
SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.
Invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige : En litteraturstudie med kvalitativ metod
Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.
Belöningssystem : En fallstudie av Handelsbanken och Swedbank
För att nÄ uppstÀllda mÄl har organisationer valt att anvÀnda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebÀra extra ersÀttningar utöver den fasta lönen som anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anstÀllde. Bonus rÀknas som en extra ersÀttning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. UtifrÄn resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank pÄverkas av belöningssystemet för att nÄ de uppstÀllda mÄlen.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur belöningssystem pÄverkar medarbetarna att uppnÄ mÄlkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod Àr mest lÀmplig. För att genomföra vÄr uppsats pÄ ett utför-ligt sÀtt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen Àr att icke-monetÀra belöningar utgör en större motivationsfaktor Àn monetÀra belöningar i efterstrÀvandet av mÄlkongruens.
Debriefingens betydelse för sjuksköterskor
BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.
Icke-anvÀndare av UmeÄ universitetsbibliotek : En utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks studiemiljö utifrÄn icke-anvÀndarnas perspektiv
UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Ăr nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.
Varför inte sprÄk? : En undersökning av varför högstadieelever vÀljer bort moderna sprÄk
Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever vÀljer bort moderna sprÄk. FrÄgestÀllningar som fokuserades var: ?PÄverkas eleverna av informationen inför sprÄkvalet??, ?Finns det könsskillnader nÀr det handlar om varför man vÀljer bort sprÄk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in nÀr man vÀljer bort sprÄk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid nÀr det gÀller sprÄk och sprÄkanvÀndning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkÀtundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i Är sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstÀrkning.
LĂRA LEAN : om lĂ€rande med Lean förbĂ€ttringstavla
Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ăngelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.
Bidrar SOA till kvalitativa egenskaper och inom vilken aspekt av affa?rsnytta? - Bidrar SOA till affa?rsnytta?
Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?.
Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA.
Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter.
Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.
?KÀnslan som kommer frÄn hjÀrtat? : En intervjustudie om delaktighet
Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.
Budgetens roll som styrmedel: en studie av medelstora tillvÀxt- och icke tillvÀxtföretag
I dagens samhÀlle mÄste företag ta hÀnsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera pÄ framtiden. För att dessa företag skall uppnÄ detta krÀvs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt anvÀndas som ett ledningsinstrument och administrativt hjÀlpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering Àr ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.
Religionsundervisningens nytta : En kvalitativ undersökning kring sex elevers syn pÄ religionsundervisningen och pÄ dess nytta
Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.
Icke-farmakologiska SmÀrtlindrande OmvÄrdnadsÄtgÀrder Inom Prehospital AkutsjukvÄrd : En Kvalitativ Beskrivning av olika tillvÀgagÄngssÀtt
Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.
Belöningssystem : en motivationsfaktor
Syfte med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att strÀva efter samma mÄl som företaget. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF anvÀnder sig av vÀl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att bÄde de anstÀllda och litteraturen pekar pÄ att det Àr de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. DÀrmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nÄ högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har Àven kommit fram till att det inte Àr belöningssystemet i sig utan det Àr kÀnslan som personalen kÀnner nÀr de uppnÄr en belöning som motiverar mest.   .