Sök:

Sökresultat:

5522 Uppsatser om Icke-monetär nytta - Sida 11 av 369

Jane's walk som strategi för involvering av allmÀnheten i planeringsprocessen

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

En studie i diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas lÄngfilmer

AbstractLena Lindahl: FrÄn barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas lÄngfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk anvÀnds frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja pÄ Àr huruvida musiken vi hör har en kÀlla i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats Àr att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola anvÀnder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin lÄngfilmsproduktion, huruvida greppen gÄr igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon vÀljer till de tvÄ grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrÄn dem ges dÀrefter exempel pÄ hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Att förena nytta och rÀtt information : Ett arbete om att informera och skapa förtroende inom ideella organisationer

Detta arbete undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontÀrer.De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar trovÀrdighet inom vÀlgörenhet, effektivitet och amatörism, trovÀrdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtÀnkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontÀrer. NÄgot som i förlÀngningen förvirrar och försvÄrar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet Àr ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istÀllet för "varför", hÄll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsÀttningar och underlÀttar en ideell organisations arbete..

Samtal med barn : Hur pedagoger ser pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen som metod för att frÀmja barns sprÄkutveckling i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Icke farmakologiska interventioner för att lindra Ängest och oro hos patienter som vÄrdas palliativt: en systematisk litteraturöversikt

Ångest och oro Ă€r vanligt förekommande hos personer som vĂ„rdas palliativt och det kan ge upphov till sĂ€mre livskvalitet. Det Ă€r viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra Ă„ngestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att anvĂ€nda icke farmakologiska interventioner för att lindra Ă„ngest och oro patienter som vĂ„rdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan pĂ„ Ă„ngest och oro hos patienter som vĂ„rdas palliativt.

Sjuksköterskors bedömning av smÀrta hos icke kommunicerbara intensivvÄrdspatienter

Bedömning av smÀrta hos icke kommunicerbara patienter Àr en utmaning för intensivvÄrdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smÀrta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀt. EnkÀten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvÄrdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) pÄ tvÄ intensivvÄrdsavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smÀrtparametrar som sjuksköterskorna ansÄg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. PÄbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smÀrtomrÄdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smÀrtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

Alternativa behandlingsmetoder för symtomlindring vid fibromyalgi : en litterturöversikt

BakgrundSjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt tvÄ procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade Àr kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla Äldrar och Ànnu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De frÀmsta symtomen vid fibromyalgi Àr generell och stÀndig vÀrk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression Àr ocksÄ ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. MÄnga personer med fibromyalgi vÀljer att anvÀnda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom.

SINK och A-SINK : Diskriminering i ljuset av C-440/08 Gielen

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Ser gymnasieelever nyttan med matematiken?: en jÀmförelse
mellan tvÄ olika program

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Icke-finansiella mÄl i skuggan av finansiella mÄl?: fallstudier inom detaljhandeln

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Skillnaden mellan nykteristers egna skÀl till att inte dricka alkohol och icke-nykteristers tro om dessa skÀl

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skÀl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skÀl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkÀtform bland 19-25 Äringar pÄ Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skÀl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skÀl till att inte dricka alkohol..

Den önskvÀrda leken - Pedagogers styrning av barns lek

Denna studies syfte Àr att, utifrÄn Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna pÄ tvÄ förskolor ser pÄ lek. Anser de att det finns önskvÀrda och icke önskvÀrda lekar och varför man i sÄdana fall ser pÄ dessa lekar pÄ det sÀttet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ hur pedagogernas synsÀtt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrÄn vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visade pÄ ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

Olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom : En litteraturstudie

Bakgrund:Demens Àr en av de största folksjukdomarna i Sverige och Àr en obotbar sjukdom som Àr progredierande. Agitation Àr ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress bÄde för den demensdrabbade, för anhöriga och vÄrdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och mÄnga biverkningar, vilket gör att omvÄrdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmÀn litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingÄ i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingÄr i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

Fysisk aktivitetsgrad och rökning : En enkÀtstudie pÄ anstÀllda vid Linnéuniversitetet i Kalmar

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anstÀllda vid olika institutioner pÄ Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig Ät mellan hög- och lÄgutbildade. Metod: En enkÀtundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var mÀn. MedelÄldern för svarsdeltagarna var 47,6 Är (variationsvidd 27-69 Är). Insamlingen av data skedde pÄ fyra olika institutioner (HÀlso- och vÄrdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och SamhÀllsvetenskap) pÄ Linnéuniversitetet i Kalmar.

Revisionen : -vilken nytta har den för samhÀllet?

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->