Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Syftet med denna studie var att jÀmföra vilken mening digital kompetens har mellan tvÄ parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrÄn tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare frÄn varje part - har genom intervjuer svarat pÄ frÄgor som Àr relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mÄl, ansvar och personliga villkor i resultatet. UtifrÄn perspektivet mÄl framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.

Mobilapplikationer har pÄ bara nÄgra Är kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för mÄnga företag som vÀnder sig till slutkonsumenter. Nu spÄs företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvÀndare, stÄ inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmÀnt utbredd Äsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer Ànnu inte fÄtt nÄgot omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det rÄder stor osÀkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka rÀta ut nÄgra av dessa frÄgetecken genom att utreda hur en mobilapplikation anvÀnds som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrÄn detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrÄn tvÄ för B2B-marknadsföringsomrÄdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och vÀrdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB anvÀnder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vÄrd pÄ lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stÀmplas som avvikande. Heteronormativiteten, dÀr heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hÀlso- och sjukvÄrden. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt vÀlbefinnande Àn heterosexuella. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilka faktorer som pÄverkar bemötandet.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Bakgrund: Gruppen Ă€ldre icke-heterosexuella i Sverige berĂ€knas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begrĂ€nsad kunskap om Ă€ldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara Ă€ldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanstĂ€lldes Ă„tta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomlĂ€sning, kvalitetsbestĂ€mning och analys av innehĂ„llet sammanstĂ€lldes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella sĂ„g pĂ„ och hanterade sin sexuella identitet pĂ„ olika sĂ€tt. Överlag tyckte mĂ„nga deltagare att de hade ett gott sjĂ€lvförtroende samt kĂ€nde att de var nöjda med livet.

MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.