Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

Introduction/Background: Economic evaluations help decision-makers to make informed decisions regarding resource allocation. Information generated from CEA can support evaluations of a new intervention with current praxis. The evaluations also provide information as to whether an intervention is cost-effective, both in economic terms and in health gains. Objective: The aim of this thesis is to investigate the use of economic evaluations in public health, with a focus on CEA. Use of economic evaluations is regarded as both a method for evaluation and as support for informed decisions.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till..

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjälpmedel har lett till att det finns fler sätt att lära ut på än de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, när lärandet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del använde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lärare.

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa.

Introduktion: Binokulär korscylinder (BKC) är ett sätt att mäta den ackommodativa responsen på nära håll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstånd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmåga att ackommodera än presbyoper. Testet kan emellertid utföras på två olika sätt, låg BKC och hög BKC, där hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lämpa sig bättre för yngre personer.Syfte: Att på icke-presbyoper mäta den ackommodativa responsen med de två BKC-metoderna, låg och hög BKC, och se om någon skillnad i resultat gick att fastställa. Vidare var att undersöka om möjligtvis något tillvägagångssätt är att föredra på yngre personer.Metod: De båda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion på monokulärt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulär avstämning.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers religiositet.  Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevärt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att samtala med den barnmorska som varit närvarande vidförlossningen. Ett viktigt mål för förlossningsvården är en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benämningar och tydligariktlinjer saknas gällande syfte, struktur, innehåll, målgrupp, samt när i tid och vem skall hållai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanställning över publicerade studier där samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har använts då det inte finns något enhetligt begreppför samtal efter förlossning.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol.