Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem används som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anställda samt motivera dessa till att göra ett bättre arbete. Det är av stor betydelse att de anställdas mål överensstämmer med företagets övergripande mål och strategier. För att uppnå detta mål inom företaget som vidare skapar effektivitet används en rad olika belöningsformer. Dessa är såväl monetära som icke-monetära samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

Yrket personbilsmekaniker har genomgått en stor förändring. Idag ställs det helt andra krav på mekanikern än det gjordes för några år sedan. Både miljökrav och ökande bränslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer bränslesnåla och mer snälla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag är mer tekniskt avancerade än förut, och därför alltmer svåra att serva och reparera. Det ställs därför helt andra krav på mekanikern nu.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

Denna studie undersöker självkänslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och män med olika etnisk bakgrund. Syftet är att undersöka om självkänslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig från den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens välbefinnande och självkänsla. Respondenternas ålder är 19- 25 år och har svensk respektive utländsk bakgrund där sistnämnda syftar både på första- och andragenerationsinvandrare. Två mätinstrument används: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig själv?.

Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.

Många utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur användbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vår undersökning utgått ifrån en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehåller kriterier för hur både individuella och uppsättningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och därefter har vi använt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. Våra slutsatser påvisar att det kan finnas en brist på kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser även de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hämtade från ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.