Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa.

Introduktion: Binokulär korscylinder (BKC) är ett sätt att mäta den ackommodativa responsen på nära håll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstånd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmåga att ackommodera än presbyoper. Testet kan emellertid utföras på två olika sätt, låg BKC och hög BKC, där hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lämpa sig bättre för yngre personer.Syfte: Att på icke-presbyoper mäta den ackommodativa responsen med de två BKC-metoderna, låg och hög BKC, och se om någon skillnad i resultat gick att fastställa. Vidare var att undersöka om möjligtvis något tillvägagångssätt är att föredra på yngre personer.Metod: De båda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion på monokulärt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulär avstämning.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers religiositet.  Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande:(1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio.