Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet.

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Det finns ett ökat intresse för djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd.Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några.

Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien.Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever som är idrottsaktiva på fritiden jämfört med elever som inte är idrottsaktiva på fritiden, inom skolämnet idrott och hälsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frågeställningar jag valt att arbeta utifrån är följande:(1) Hur motiverade är idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hälsaundervisningen? (2) Finns det någon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler påverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolämnet idrott och hälsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjälp av enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade på två skolor, i fyra olika klasser från årskurs nio.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Världen befinner sig i en djupgående krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch även denna gång började det i USA. Under år 2008 började oron växa sig kraftig sedanstora aktörer på den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. När Lehman Brothers kollapsade under hösten år 2008 kulminerade oron till renpanik på finansmarknaden som spreds världen över nästan omgående. Problemet är attkreditmarknaden har upphört att fungera då riskexponeringen är okänd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vågar låna till någon.

De senaste årens situation för växtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att få en större och större betydelse för lönsamheten då förutsättningarna på marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebär det att han/hon idag måste hålla sig mer uppdaterad om vad som händer på marknaden än hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. Då förändringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor påverkan på lönsamheten är det därför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och därefter fatta kloka beslut.

Bakgrund: Eftersom utvecklingen ständigt växer var oftast finansiella mått inte längretillräckliga och företag började söka sig till mer moderna styrmodeller som inkluderar ickefinansiellamått. The Balanced Scorecard (BSC) omfattar både finansiella och icke-finansiellamått. Modellen är i första hand utformad för stora vinstdrivande organisationer, men har fåttökad användning även i offentlig förvaltning. Eftersom offentliga verksamheter oftast harflera olika mål som de strävar efter är de i behov av en mer övergripande styrmodell.Problemformulering: Hur har omstruktureringen påverkat användningen av BSC samt dessutformning, jämfört med tidigare?Syfte: Syftet med denna studie är att visa, beskriva och skapa en förståelse för om och hur detbalanserade styrkortets utformning och användning har ändrats i samband med enomorganisation.Avgränsning: Vi har begränsat oss till Försäkringskassan i Västra Götalands användning avstyrkort.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi i vår studie strävat efter två faktorer som kommer attstärka vår uppsats, det ena är validitet och det andra är reliabilitet.