Sökresultat:
5139 Uppsatser om Icke-finansiella mćtt - Sida 63 av 343
Utredning av förutsÀttningar för att direktjorda processnÀtet pÄ ett pappersbruk
För att öka skyddet mot elektriska fÀlt i processnÀtet pÄ Stora Enso Skoghalls bruk utreds det i denna rapport om det gÄr att direktjorda processnÀtet som i dagens lÀge endast Àr skyddsjordat. Eftersom det tidigare endast funnits skyddsjord vill företaget veta om kabeldimensioneringen Àr tillrÀcklig sÄ att de skydd man har mot kortslutningsströmmar Àven fungerar i ett direktjordat nÀt. I ett direktjordat nÀt blir den minsta kortslutningsströmmen cirka gÄnger mindre Àn icke direktjordat nÀt dÄ kortslutning kan ske mellan fas och nolla (fasspÀnning). Nollan finns inte i ett icke direktjordat nÀt och kablarna Àr kan alltsÄ vara för lÄnga eller för klena sÄ att en fasspÀnning inte klarar att driva tillrÀckligt stor ström vid kortslutning genom kabelns impedans förr att skydden skall lösa ut. Eftersom en nydragning av alla de kilometervis utlagda kablarna skulle bli en sÄ ofantligt kostnad och att tiden för stoppet av processen skulle bli för lÄng Àr detta inte ett alternativ.
IAS 17 - Leasing : - En kvantitativ studie av attityder och efterfrÄgan till följd av standardförÀndringen
I slutet pÄ andra kvartalet under 2011 planeras införandet av en ny redovisningsstandard för leasing. Syftet med den nya standarden Àr att skapa mer transparenta finansiella rapporter som bÀttre ska reflektera den aktivitet som uppstÄr nÀr företaget ingÄr i ett leasingavtal. Denna standard innebÀr att alla leasingavtal ska kapitaliseras, och medför att uppdelningen mellan operationella och finansiella leasingavtal försvinner. I dagslÀget Àr majoriteten av alla leasingavtal operationella, och innebÀr att tillgÄngen inte redovisas i företagets balansrÀkning. Detta innebÀr avsevÀrda förÀndringar pÄ företagens finansiella rapporter.
Mindre upplevd stress hos djurÀgare Àn icke-djurÀgare
Stress innefattar hÀndelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och hÀndelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SÀllskapsdjur framkallar positiva kÀnslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstÄnd, och bidrar till indirekta positiva effekter pÄ hÀlsa. Sambandet mellan Àgarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frÄgor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurÀgarskap. Att djurÀgare upplever mindre stress Àn icke-djurÀgare bekrÀftades.
Luckor i insiderlagstiftningen
Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som pÄ ett omoraliskt och ohederligt sÀtt vill tjÀna pengar pÄ insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vÄr insiderlagstiftning genomgÄtt en stor förÀndring som har utmynnat i tvÄ lagar, lag (2000:1087) om anmÀlningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En vÀl fungerande vÀrdepappersmarknad och allmÀnhetens förtroende för denna, Àr en förutsÀttning för en god ekonomisk tillvÀxt och vÀlstÄnd i vÄrt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmÀnhetens förtroende för vÀrdepappersmarknaden och det Àr av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sÄdant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom vÀrdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken Àr att dagens insiderlagstiftning generellt sett Àr mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstÄr nÄgra mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillrÀcklig, Àr inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.
ATT VARA ICKE-AKUT PATIENT PĂ EN SVENSK AKUTMOTTAGNING
Bakgrund: Gemensamt för de flesta patienter som söker sig till en akutmottagning, Àr att de kÀnner oro för sin hÀlsa och att de upplever att de behöver snar bedömning och hjÀlp. Till akutmottagningen kommer de patienter som har behov av ett akut medicinskt omhÀndertagande, men betydligt vanligare Àr de patienter vars tillstÄnd inte handlar om liv eller död. Arbetet pÄ akutmottagningen karakteriseras av möten som sker snabbt, rutinmÀssigt och med ett begrÀnsat utrymme att erbjuda individuell omvÄrdnad. Syfte: Föreliggande litteraturstudie avsÄg att sammanstÀlla studier om hur den icke-akuta patienten upplevde vistelsen pÄ den svenska akutmottagningen i samband med bemötande och omhÀndertagande i triagen under vÀntetiden fram till första mötet med lÀkaren. Fokus lades pÄ den icke-akuta patienten relaterat till det aktuella Àmnet ? det faktum att arbetsbelastningen Àr hög, patientflödet stort och vÀntetiderna lÄnga.
Aktieutdelning och livscykelteori : En studie av Small- och Mid Cap företag noterade pÄ OMX- Stockholm
Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som pÄverkar aktieutdelningar har vÀckt intresset att undersöka om liknande faktorer gÄr att anvÀnda för att förklara aktieutdelningar pÄ den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien Àr att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försÀljningstillvÀxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrÄn bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benÀgenhet att ge aktieutdelning pÄ OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer pÄ inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.
Fyra revisorer i Varberg : en kvalitativ studie kring revisionsbranschens etiska regler, normer och skandaler samt revisionspliktens vara eller icke-vara
Revisorer skall ta hÀnsyn till mÄnga omrÄden nÀr de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskÄren den allmÀnna uppfattning som finns inom gruppen angÄende vad som Àr ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar sÄledes revisionsbranschens egna vÀrderingar och sjÀlvkritik inom omrÄden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som Àr att undersöka revisorns roll med hÀnsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare Àr syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrÄn Ferdinand Tönnies teori om samhÀllet och utifrÄn teorier om roller samt grupptillhörighet.
"We don't want more of that sort here" : Homosexuellas upplevelser av vÄrdgivares bemötande i vÄrden
Homosexuellas upplevelse av vÄrdgivares bemötande i vÄrden kan innebÀra bÄde ett lidande och vÀlbefinnande utifrÄn den vÄrdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vÄrdgivares bemötande i vÄrden. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns bÄde vÄrdande och icke vÄrdande upplevelser av bemötandet i vÄrden, dock dominerar det icke vÄrdande bemötandet. VÄrdtagare har upplevt ett gott bemötande dÀr vÄrden har övertrÀffat deras förvÀntningar och en god vÄrdrelation har skapats.
Ăr frukostvanor kopplat till idrottsvanor? - En jĂ€mförande studie pĂ„ elever i idrottsprofilerade klasser samt elever i icke-idrottsprofilerade klasser i Ă„rskurs 9
Resultatet frÄn enkÀten visar att majoriteten av eleverna i undersökningen Ät frukost oavsett om de gick i idrottsklass eller inte. Av de elever som inte Ät frukost gick övervÀgande delen i icke-idrottsklass. Resultatet visade Àven att pojkarna Ät frukost oftare Àn flickorna och majoriteten av de elever som inte Ät frukost var flickor. Cirka en femtedel av eleverna Ät ofta en vÀl komponerad frukost ur nÀringssynpunkt. Det fanns ingen statistisk skillnad pÄ hur eleverna svarat pÄ om de var morgon- eller kvÀllsmÀnniskor kopplat till hur ofta de Ät frukost, dÀremot ansÄg de flesta eleverna som inte Ät frukost att de var kvÀllsmÀnniskor.
Köper studenten köprekommendationen? : En studie om aktierekommendationer
Bakgrund: Aktierekommendationer Àr vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier sÀger att man inte systematiskt kan över- eller undervÀrdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer dÄ handeln ökar efter en annonsering, vilket innebÀr att de finansiella kunskaperna en student har lÀrt sig under sin utbildning inte pÄverkar lika starkt nÀr den sedan vÀljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor pÄverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförstÄelse samt behandla de teorier som Àr vÀsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bÀst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkÀt som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn studenter frÄn fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje pÄverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som pÄverkar Àr tron pÄ den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenÀgenhet, teoretisk kunskap samt kultur.
Rörelsekontroll av lÀndryggen hos personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och friska. En pilotstudie
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av lÀndryggen mellan personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och friska.Metod: TvÄ sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stÄende knÀlyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades pÄ ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment berÀknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test anvÀndes Chi 2-test. SignifikansnivÄn sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna pÄvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stÄende knÀlyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).
Kompressionsbehandling vid venösa bensÄr - en litteraturstudie
Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett vanligt förekommande problem som sjuksköterskor dagligen kommer i kontakt med. Venösa bensÄr har en tydlig pÄverkan pÄ patientens livskvalitet pÄ grund av smÀrta och nedsatt rörlighet. Orsakar stort lidande för patienten, kostnader för sjukvÄrden och leder till stort vÄrdbehov. Under mÄnga Är har kompressionsbehandling varit det sÀtt man vanligast behandlat venösa bensÄr. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva uppfattningen av kompressionsbehandling vid venösa bensÄr.
Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur
Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.
Likviditetsrisker i fokus ?en studie om de svenska storbankerna och Basel III
Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.
Det svenska pensionssystemet : Makroekonomiska aspekter ur ett demografiskt perspektiv
Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en Äldrande befolkning har pÄ systemet. Sverige valde ett system som grundar sig pÄ ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en Äldrande befolkning medför utmaningar och pÄfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förÀndringar pÄverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet Àr frÀmst baserat pÄ studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förÀndringar som resulterar i en Äldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan pÄ det svenska pensionssystemet, det vill sÀga att pensionerna pÄverkas negativt. Höga antaganden pÄ de tre demografiska förÀndringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt pÄ försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan dÀrmed inte var för sig motverka den Äldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle dÀremot ge en större positiv effekt pÄ försörjningsbördan.