Sök:

Sökresultat:

5407 Uppsatser om Icke-finansiella företag, - Sida 17 av 361

HUR REDOVISNINGSPRAXIS KOMMER TILL: : K3 i svenska fastighetsbolag

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Redovisning av finansiella instrument -en praxisundersökning av svenska företag mot bakgrund av övergÄngen till IAS 39

En harmonisering av redovisningsregler hÄller just nu pÄ att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkÀnt den för anvÀndning inom unionen. Standarden Àr IAS 39 och frÄn och med den första januari 2005 Àr koncerner som Àr noterade pÄ en börs tvungna att redovisa och vÀrdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och vÀrdering för alla finansiella tillgÄngar och skulder och Àr sÄledes mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker Àr positivt respektive negativt med det nya sÀttet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

En studie över rapportering av mÄl i anglosaxiska och kontinentaleuropeiska lÀnder

Syftet med studien Àr att jÀmföra och uppmÀrksamma om mÀngden mÄl och precisionen i mÄlenskiljer sig Ät mellan företag frÄn olika lÀnder och vad det i sÄ fall kan tÀnkas bero pÄ. Studiengranskar Àven hur rapporteringen pÄverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i Ärsredovisningar och granskar företag frÄn USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag frÄn Frankrike, NederlÀnderna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). UtifrÄn tidigare forskning förvÀntas anglosaxiska företag rapportera flermÄl Àn kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag vÀntas rapportera fler mÄl Ànenkelnoterade.NÀr alla mÄl mÀts Àr skillnaderna i rapportering av mÄl mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnÄs signifikans för de mer precisa (hÄrdare)mÄlen.

Belöningssystemets pÄverkan pÄ revisionsföretag : En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyrÄer

Titel: Belöningssystemets pÄverkan pÄ revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyrÄerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VÀxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur Àr fallföretagets belöningssystem utformat? Hur pÄverkar belöningssystemet de anstÀlldas motivations- och prestationsförmÄga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med Directors pÄ fallföretaget. Forskaren har valt ut och anvÀnt sig av bÄde tryckta och elektroniska kÀllor, med hÀnsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade Àmnet. Vid genomförande av studien har forskaren anvÀnt sig av ett deduktivt synsÀtt.Syfte: Författaren Àmnar genomföra en fallstudie pÄ ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem Àr uppbyggda samt belysa vilken pÄverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har pÄ revisionsföretagets anstÀllda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem bestÄr av bÄde monetÀra- och icke monetÀra belöningar. De monetÀra belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid mÄluppfyllelse och tillfÀlliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anstÀllda.

Icke verbal kommunikation- De yngre grundskoleelevernas tankar kring icke verbal kommunikation

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Digitalisering inom redovisningsbranschen. En kvalitativ studie om redovisningskonsulters upplevelser och inst?llningar f?r den digitala f?r?ndringen

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Styrelsens funktion i smÄ- och medelstora företag : Kontrollerande, hjÀlpande eller obetydlig?

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Finansiell bootstrapping i tillvÀxtföretag

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Design som marknadskommunikation : En studie om olika fo?retags nyttjande och effekt av estetisk och strategisk design fo?r att sta?rka sitt varuma?rke

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Familjeföretag : En jÀmförande studie mellan familjeföretag och icke-familjeföretag med avseende pÄ prestation

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Mer Àn bara ord

Kommunikationen mellan tvÄ personer bestÄr av bÄde verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstÀrka (kongruent) eller vara motsÀgelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bÀttre vÀg att nÄ fram till en person, Àn med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan anvÀnda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn pÄ omvÄrdnadsinriktad kommunikation.

Livet efter sista tentafesten : En studie om arbetsmarknadens krav pÄ nyexaminerade studenter

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Stulna Attribut, -om skinheadskulturens utveckling frÄn 1960-talet tills idag.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen Àr Att beskriva skinheadskulturens utveckling frÄn dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhÄller sig till den. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar dÀr det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn pÄ skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

IAS39 Gör det nÄn skillnad?

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Att skapa fo?rutsa?ttningar fo?r god praxis kring internationell medarbetarmobilitet : En systemutveckling av ett processto?djande informationssystem vid IKEA

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->