Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar ett nytt elektroniskt standardspråk för finansiell rapportering. eXstensible Markup Language, XBRL. Undersökningen tar sin utgångspunkt i de, av Ramverket för finansiell rapportering och Redovisningsrådet, fastställda kraven på att redovisningen skall vara jämförbar och relevant. I och med den tekniska utveckling som skett de senaste åren och de problem som redovisningsprofessionen den senaste tiden buktats med, känns dessa båda krav idag mycket aktuella. XBRL är ingen ny redovisningsstandard utan stödjer de allmänt accepterade redovisningsprinciperna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska ställning för att i tid upptäcka om ett företag är på väg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig på fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svårt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs två definitioner. Definition (1) utgår från ett revisionsperspektiv och definition (2) utgår från ett konsultperspektiv, där definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning använder sig av är dels nyckeltalsanalys men även andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter från bevakningsföretag samt täta informationsutbyten med företagen.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping används av företag ? med en abduktiv forskaransats.

Avsikten med uppsatsen är att kartlägga hur svenska företag som tillhandahåller finansiell rådgivning till konsumenter arbetar för att kartlägga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen är också att granska vad lagen om finansiell rådgivning till konsumenter säger om riskbenägenhetsmätning, samt hur de menar att rådgivningsföretag bör gå till väga för att avgöra kundes riskbenägenhet. Av slutsatserna framgår att riskbenägenhetsmätningar görs, men rådgivningsfirmor bör tydligare skilja på den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnå högre reliabilitet och validitet av riskbenägenhetsmätningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör också föreslå denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

Många småföretag upplever idag problem med att erhålla långsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebär att småföretag inte förlitar sig på dessa långsiktiga externa finansieringar från kreditgivare och/eller nya ägare för att erhålla resurser, utan finansieringen av resurserna sker på alternativa sätt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för småföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i väldigt stor utsträckning bland småföretag och det finns en bred variation av metoder att använda sig av. På grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för småföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som påverkar besluten gällande detta, vilket kan hjälpa småföretag att fatta mer välgrundade beslut.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Företag möter idag allt hårdare konkurrens, detta leder till att företag i allt högre grad samarbetar med aktörer i leverantörskedjan för att uppnå kostnadsreducering. I detta sammanhang benämns Open Book Accounting som ett användbart verktyg för att uppnå kostnadseffektivitet i leverantörskedjan. Tekniken bygger på den enkla logiken att ett eller båda företagen i enrelation ?öppnar upp sina redovisningsböcker? och avslöjar intern finansiell information som tidigare hållits hemligt inom organisationens gränser, exempelvis kostnader för produkter eller processer. Genom denna öppenhet kan företagen reducera kostnader och utveckla varandras verksamheter.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.