Bakgrund: Konsumenterna har ökat sina investeringar i finansiella instrument men kunskapen om dessa inte har ökat i samma takt. En del människor har inte varit medvetna om de risker som ett sparande i denna form innebär, utan har med förskräckelse sett sina sparade pengar försvinna när börsen gått dåligt. För att stärka konsumenternas ställning samt säkerhetsställa kvaliteten på bankers och fondbolags rådgivning infördes Lagen om finansiell rådgivning den första juli 2004. De viktigaste följderna av lagen är att nu får bara utbildade rådgivare ge råd till kunderna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar och det förändringsarbete som lagen medfört för FöreningsSparbanken, samt utreda lagens påverkan på privatrådgivarna. Dessa tillsammans ska hjälpa till att besvara frågan hur väl implementeringen lyckats.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det går att förutsäga vilka bolag som kommer att bli uppköpta, utgående ifrån vissa på förhand specificerade nyckeltal. Genom att använda en logit-modell undersöker vi ett femtiotal svenska företag som under åren 2001 - 2005 varit föremål för uppköp. Dessa matchas med en grupp av kontrollföretag som under samma tidsperiod inte varit ämne för uppköp. Våra resultat pekar på att det generellt är svårt att förutse en uppköpskandidat med hjälp av de nyckeltal som väljer att använda i vår modell. Vi finner dock att skuldsättningsgraden är signifikant skilt från uppköpta företag och företag som inte blivit uppköpta, vilket indikerar att detta är ett säreget finansiellt karaktärsdrag hos det uppköpta företaget..

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal från reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en icke-standard teori för serier och konvergens utifrån denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en icke-standard modell till matematisk analys utifrån en mängdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochicke-standard modellerna för att kunna härledda standardresultat från icke-standard resultat. Avslutningsvistillämpas teorin för att skapa en explicit icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion är ekvivalent med standard formuleringen..

I takt med att många vårdinrättningar har insett värdet av att använda sina resurser mer effektivt har lean blivit ett allt mer uppmärksammat område inom sjukvården. Den här rapporten beskriver hur man med lean-metoder kan öka kundvärdet i akutsjukvården. För att öka kundvärdet måste man eliminera de icke värdeskapande aktiviteterna som finns i värdeflödet. Vi har med hjälp av information från litteraturen och genomförda intervjuer valt ut två metoder för att identifiera icke värdeskapande aktiviteter; värdeflödesanalys och visuell identifiering. De icke värdeskapande aktiviteterna vi identifierat kategoriseras in i sju kategorier av svinn.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar motbilder i reklam, icke glorifierande reklam och dess uppkomst. För att belysa den icke glorifierande reklamen och dess bakgrund har vi valt att använda fyra olika modeföretag med starkt framträdande reklam. Företagen är Benetton, Diesel, H&M och Sisley och alla fyra har använt sig av uppmärksammad reklam som bryter mot den kutym som branschen normalt använder sig av. Uppsatsen vill undersöka vilken roll som reklamsprängning haft för utvecklingen av den icke glorifierande reklamen, som blivit allt vanligare. Vidare analyserar uppsatsen ett antal reklambilder från de fyra ovan nämnda fallföretagen inom modebranschen.

Denna uppsats är en fallstudie av Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa är att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpåverkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehåller ingen finansiell information vilket gör det svårt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmän bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lätt att få klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

Uppsatsen fokuserar på just initialangriparens möjligheter att freda sig mot ett icke straffbart försvar som han själv har gett anledning till. Därav titeln: ?Självförsvar mot självförsvar. Rätten att försvara sig mot icke brottsliga angrepp?.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete är viktigt inom alla bolag med långsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvärderats utifrån två områden som genom tidigare forskning påvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och där vidare forsk-ning har efterlysts. De två områdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvändning vid strategiarbetet. En övergripande fråga har formulerats utifrån det valda huvudområdet och därefter har två underliggande frågor formulerats utifrån de två valda delområdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frågan.