Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Syftet med föreliggande undersökning är att utröna huruvida det skett en förskjutning av den ideologiska hegemonins ramar skönjbar i slutdebatterna inför riksdagsvalen 1976, 1982, 1991 samt 1994. Vidare sätts denna eventuella förskjutningen i relation till de ekonomiska kriser som Sverige genomled under 1970-talet och det tidiga 1990-talet. För att utröna skiftningar i den ideologiska hegemonin analyseras partiledarnas framträdande mot bakgrund av Ljunggrens definition av vad som utgör en ideologi. Jag fann att det skett en förändring i vad som ryms inom den ideologiska hegemonins ramar. Vikten av att framstå som regeringsdugliga har ökat och debatterna har även i viss mån avideologiserats.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Det finns ett stort utbud av benersättningsmaterial att använda vid sinuslyft i samband med implantatbehandling. Autogent bentransplantat har länge varit ett populärt val trots nackdelar som t.ex. postoperativ smärta från donationsområdet och/eller eventuell sjukhusinläggning. Användning av substitut till autogent bentransplantat skulle kunna vara en lösning för att eliminera dessa problem. Vid utvärdering av implantatbehandling och tolkning av resultat används olika mätparametrar som t.ex.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att studera sociala faktorers inverkan på självmordstankar bland 95-åringar i Göteborg. De huvudsakliga frågställningarna är: Hur vanligt är det med självmordstankar hos 95-åringar? Påverkar sociala faktorer självmordstankar bland 95-åringar? Samt: Har individens kön en inverkan på huruvida de känner självmordstankar?Metod och material: Data från 95+-studien i vilken 338 individer analyserades. Icke-dementa valdes att studera vilket lämnade ett urval bestående av 163 individer (116 kvinnor och 47 män). Variabler rörande individers sociala liv, såsom boendeform och religiös tro tittades på i förhållande till variabler rörande självmord.Huvudresultat: Trots att ett relativt litet antal 95-åringar har självmordstankar, visar studien att de som är troende samt dem som är religiöst aktiva har självmordstankar i lägre utsträckning än de som inte är troende eller religiöst aktiva.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa.På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare.

This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of Mönsterås in Kalmar län. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of Mönsterås? (Källström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.

Bakgrund och problem: Människor i dagens samhälle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrån de produkter och tjänster de använder kommer ifrån. Begreppet hållbarhetsredovisning har därför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen måste följa GRIs riktlinjer från och med år 2008. Hållbarhetsredovisning är inte längre frivilligt för de statligt ägda företagen, utan de måste i årsredovisningarna utarbeta rapporter där informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men är kravet nödvändig för att få företagen att redovisa dessa områden, eller finns det andra påtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förändringar i de statliga företagens hållbarhetsredovisning beror på?Syfte: Syftet är att kartlägga förändringar i två statliga företag samt två privatägda företag.