Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Problem:  I vilken mån och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur påverkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mån och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillämpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa påverkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer därefter att appliceras på ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som används vid fattandet av strategiska beslut påverkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgått från en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angående beslutsstödssystem med teori rörande främst strategi och beslutsprocesser. Därefter har vi genom att applicera detta ramverk på ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillämpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Helsingborgs Dagblad (HD) och Nordvästra Skånes Tidningar (NST) har under en längre period konkurrerat om till viss del samma marknad. Tidningarna har olika profil vad gäller journalistik och företagskultur. Tidningarna beslutar sig ändock plötsligen att gå samman. Vilka motiv ligger bakom sammangåendet? Fusioner upplevs ofta som problematiska, anses också vara misslyckade.

Den här studien har till syfte att utreda om barns vilja påverkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville även undersöka om barn är delaktiga i beslut som rör dem själva i socialtjänstens utredningsarbete, samt om barn är synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda på det syftet har vi valt att använda oss av följande frågeställningar.1. Vilka metoder använder sig socialtjänsten av i LVU-utredningar för att ta reda på vad barnet själv vill? 2. Är utredningen skriven på ett sådant sätt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Att det idag finns flera metoder och modeller för att fatta beslut är inte konstigt då beslutsfattande sker varje dag och i vissa sammanhang kan ge ödesdigra konsekvenser om det blir fel. Denna kandidatuppsats kan ses som en förstudie för hur naturligt beslutsfattande skulle kunna stödjas genom en förbättrad utbildning till beslutsfattare. Uppsatsen ämnar behandla naturligt beslutsfattande och intuition hos experter inom räddningstjänsten, närmare bestämt om de använder intuition och i så fall vad som ligger till grund för denna intuition. Intervjuer utfördes på räddningstjänsten i Motala efter critical decision method som är framtagen för cognitive task analysis. Inom räddningstjänsten använder sig befälen av intuition när de tar det flesta av sina beslut i fält.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistånd utifrån vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. Utifrån syftet, och med stöd av tidigare forskning på området, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gällande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistånd, skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götalands län, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd och totalt erhölls svar från 16 olika kommuner. Resultatet påvisar stora skillnader i både bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.