Sök:

Sökresultat:

6272 Uppsatser om Icke-aktiva motionärer - Sida 30 av 419

(O)möjligt uppdrag? : - om redovisning som synliggörare av vÀrdeskapande i verksamhet med offentligt uppdrag

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Barnövervikt, Àr det nÄgot vi bör bry oss om? : Vuxnas syn pÄ problemet

Bakgrund:Barnövervikten Àr ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn vuxna har pÄ barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien Àr av en undersökande karaktÀr som skall slutligen besvara de frÄgestÀllningar som har stÀlls. Relevant litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet övervikt, samt tvÄ empiriska delstudier har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.? Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar?? Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjÀlpa barn med övervikt?Metod:For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6.

Grundskoleelevers icke-kognitiva kunskaper : En uppgift för socialpedagogen?

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

HjÀlper eller stjÀlper? : Mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter

MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.

Kroppen sÀger mer Àn ord - Betydelsen av icke verbal kommunikation i den vÄrdande relationen.

Bakgrund: Ett av mÄlen med god omvÄrdnad Àr att etablera en vÄrdande relation. Godkommunikation stÀrker relationen och det skapas utrymme för bekrÀftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring tvÄ tredjedelar av alla budskap som förmedlas och Àrvanligtvis det som uppfattas som mer Àkta nÀr budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan bÄde öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar pÄvikten av en god kommunikativ förmÄga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation pÄverkar den vÄrdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekrÀftelse.

Det hemsökta vardagsrummet : Gestaltning och förmedling av ockulta fenomen i TV-serien 'Most Haunted'

In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted.It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001.

Är lĂ€xan en kvarhĂ„llen tradition eller en medveten undervisningsmetod? : En kvalitativ studie om lĂ€rares syfte kring lĂ€xor i matematikundervisningen

Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.

Metodförslag för rening av nativt hemagglutinin frÄn influensavirus

Hemagglutinin Àr ett transmembranprotein som finns i membranet hos influensaviruset. Detta protein avgör virusets infektiösa förmÄga. För att förstÄ influensaviruset bÀttre och kunna hitta nya detektionsmetoder för aktiva influensavirus krÀvs en första framrening av proteinet. MÄlet med denna studie Àr dÀrför att överlÀmna ett protokoll till bestÀllaren med fullstÀndig process pÄ hur hemagglutinin kan renas fram frÄn aktiva virus.Resultatet har erhÄllits genom en omfattande litteraturstudie dÀr information har samlats frÄn skriftliga och elektroniska kÀllor, samt via intervjuer med sakkunniga forskare.Processen att rena fram hemagglutinin börjar med kultivering av virus i cellinjen MDCK följt av virusisolering med hjÀlp av centrifugering. Virusmembranet löses sedan upp och det membranbundna hemagglutininet solubiliseras.

De fysiskt aktiva, vilka Àr de? : En enkÀtstudie om kapitaltillgÄngarna hos de fysiskt aktiva.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

2014 Ärs 3:12-regler : - en utvÀrdering

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Korruption i Sverige och den nya mutbrottslagstiftningen

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Elevers motivation. Betraktat utifrÄn sex elevers perspektiv med fokusering pÄ undervisningssituationen inom yrkesförberedande program

SammanfattningVÄr studie bygger pÄ sex intervjuer av elever frÄn tvÄ yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan pÄverka deras motivation till lÀrande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som pÄverkar motivationen.För att nÄ detta mÄl genomförde vi utöver intervjuerna Àven en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vÄr empiriska undersökning utgick vi frÄn en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet frÄn litteraturstudien och intervjuerna visade att det Àr frÀmst sex faktorer som pÄverkar elevers motivation, dessa Àr: lÀraren, arbetssÀttet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för Àmnet. I vÄra intervjuer framkom Àven att de elever som hade ett mÄl med sin utbildning ocksÄ hade en högre grad av motivation.

Livssituation och sexualitet hos hivinfekterade ungamÀn med afrikansk bakgrund

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Sportbutik

I vÄrat arbete har vi utformat en affÀrsplan för vÄr affÀrsidé. Tanken Àr att utarbeta en ny potentiell sportbutik i BorÄs stad dÀr vi kan erbjuder den aktiva borÄsaren det senaste modet inom sport & trÀningsklÀder av högsta kvalitet. VÄrat företag ska svara för BorÄs bÀsta mode för ett aktivt liv. De frÄgor om vi har tagit stÀllning till och dÀrefter arbetat utifrÄn Àr: Hur ser marknaden ut? Vilka konkurrenter finns det pÄ marknaden? Finns det nÄgon marknad för vÄr affÀrsidé.

Jag förstÄr inte! : En litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelser i tvÀrkulturella vÄrdmöten

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->