Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien.Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag.

Ofantliga informationsmängder och den ideligen växande utvecklingen inom IT ställerallt högre krav på organisationers arbete gällande IT-säkerhetsåtgärder. I takt med atthotet ökar utifrån måste de egna resurserna skyddas och negativa konsekvenserförebyggas. Genom en väldefinierad och existerande IT-säkerhetspolicy som anställdainom organisationer är införstådda med kan vardagen underlättas och risker minimeras.Ett verkningsfullt informationssäkerhetsarbete är en förutsättning och god försäkran somger långsiktig avkastning. Inom organisationer kan informationen ofta vara bristfälligoch säkerhetspolicys är inte ett undantag för den regeln. I studien redovisas tre intervjuersom är genomförda på tre olika verksamheter och där organisationsmedlemmarna ärverksamma inom helt skilda branscher.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt. Anställda upplever en skillnad hos de båda belöningssystemen, monetärt anses vara orättvist medan icke monetärt anses vara rättvist.

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklatsmärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där harsjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finnsmånga olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsammaupplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftetmed denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inompediatriken.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att genom en tvärsnittsstudie ta reda på om det fanns asymmetrier mellan dominant och icke-dominant ben hos skadefria kvinnliga fotbollsspelare gällande sagittal knälaxitet. Frågeställningar i studien var: Hur stor är den anteriora och posteriora knälaxiteten i dominant respektive icke-dominant ben uppmätt med KT-1000 vid belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Föreligger det någon sidoskillnad mellan dominant och icke-dominant ben gällande knälaxitet uppmätt med KT-1000 vid anteriora och posteriora belastningar på 20 lb, 30 lb samt vid ett manuellt maxtest i anterior riktning? Hur stor andel av deltagarna uppvisar en sidoskillnad av sagittal knälaxitet på ? 2 mm respektive ? 3 mm uppmätt med KT-1000 och hur är frekvensen fördelad mellan dominant och icke-dominant ben hos dessa?Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där 56 kvinnliga fotbollsspelare inom division 1-2 deltog. Samtliga deltagare var ? 18 år, skadefria och hade spelat fotboll i minst 5 år.

Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående.

Swedish: Det här kandidatarbetet undersöker om karaktärer med icke-normativ sexualitet finns representerade i digitala spel och hur dessa framställs. Arbetet har även fokus på de reaktioner samhället har visat i samband med att spel som behandlar ämnet icke-normativ sexualitet kommit ut på marknaden. Syftet är att uppmärksamma och ge insikt om icke-normativ sexualitet som ämne och hur diskussionen av detta kan leda till en utveckling inom spelmediet. Informationen som användes för att undersöka ämnet och dess reaktioner finns sammanställt under ett forskningsmomentet, vilket sedan utvecklas till flera noveller. Dessa noveller har sedan användes i en undersökning som genomfördes av 11 stycken deltagare. English: This bachelor thesis investigates if characters with non-normative sexuality are represented in digital games and how these are portrayed.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprätta hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Samhällets påtryckningar på att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar på ett hållbart sätt har ökat med tiden, med andra ord, strävan efter en hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömässiga sociala och ekonomiska påverkan, har således blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hållbarhetsredovisningar, samt för att öka hållbarheten genom hållbara styreffekter.

Bakgrund och problem:Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjänsten av kommunan-ställda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstått en viss pro-blematik i samband med värderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under år 2007/2008, många fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla värden i företaget. En del hävdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det därmed inte går att tillämpa traditionella värderingsprinciper efter-som de inte tar hänsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i värderingen men som påverkar värdet på det kommunala bolaget. Andra hävdar att det inte finns några skillna-der mellan verksamheter från de olika sektorerna utan att värderingsprinciperna ska gå att tillämpa och ska leda fram till en korrekt värdering.Syfte:Syftet med denna studie är att studera hur värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden år 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka värderingsmodeller som har använts och vilka effekter som valen har lett fram till.

Manpowers Work Life undersökning från maj 2008 visar att ungefär hälften av alla högskole- och universitetsstudenter väljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjärdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns även en oro bland studenterna att inte få ett framtida arbete inom deras utbildningsområde (Manpower A, 2008). Detta väckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag är nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur två perspektiv, både ur den nyutexaminerade studentens syn men även ur deras nuvarande arbetsgivares syn.

Kommunikation kan definieras på en mängd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvå typer; formell och informell kommunikation. Både den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie är att inbördes jämföra de två typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen påverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras på litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i Stockholmsområdet.Efter genomförd studie framgår det att teorin och praktiken är generellt enade i fråganom vilka för- respektive nackdelarna är med formell samt informell kommunikation.Vidare är även synen på den informella dialogens påverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar på en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan påverka en organisation både positivt och negativt, således bör det ligga i ett företags intresse att ta hänsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

En intervjustudie har genomförts på en arbetsförmedling i Sverige, med fyrastycken arbetsförmedlare. Detta i avsikt att få en inblick i deras syn på högskolans expansion och kunna se hur de upplever anpassningenav den kvantitativa ökningen av utbildningar och examenstitlartill arbetsmarknaden. Jag har vidare undersökt hur arbetsförmedlare upplever det att bedöma nyutexaminerade studenter som har gått nyare utbildningar som generella och/eller icke-yrkesrelaterade sådana. Med hjälp av detta har jag fått en inblick i högskolans anpassning och informationsförmedling till arbetsmarknadssfären.Högskolan genomsyras idag av ett större utbildningsutbud än någonsin. fristående kurser och utbildningsprogram erbjuder i högre grad examina inom generella och icke-yrkesrelaterade sådana.