I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan anvÀndas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vÄrden av Àldre över 65 Är. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de Àldre i ordinart boende eller pÄ Àldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbÀttring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi dÀr mÀnniskan kan interagera med djur.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstÄnd hos hÀstar och omfattar all smÀrta frÄn buken. HÀstarna visar detta symptom pÄ olika sÀtt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvÀra foderbyten eller brist pÄ motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, Àr en grupp lÀkemedel som anvÀnds internationellt för att behandla smÀrta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och dÀrmed hÀmmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smÀrtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsÀttande egenskaperna.

Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Syftet med belöningssystem Àr att hjÀlpa medarbetarna att förstÄ vad ett företag efterstrÀvar och varför, sÄ de vet hur de ska kunna förbÀttra sina prestationer. För att kunna utforma ett vÀl fungerande belöningssystem Àr det av avgörande betydelse att formulera mÄl och konstruera mÄtt som stÀmmer överens med företagets strategi. Vid utformandet av de mÄl och mÄtt vilka belöningssystem baseras pÄ bör hÀnsyn tas till de huvudsakliga arbetsuppgifternas karaktÀr. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att ur ett lednings- och medarbetarperspektiv analysera utformandet av belöningssystem avseende de mÄl och mÄtt som detta baseras pÄ för en avdelning med icke- rutinartade arbetsuppgifter samt vilka effekter som uppstÄr beroende pÄ hur mÄl och mÄtt utformats. Delsyftet Àr att analysera hur dessa mÄl och mÄtt kan kopplas till ett företags strategi.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Bilder av potentiella hot upptÀcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid Àn bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjÀl ocksÄ fokus och kognitiva resurser, med en lÄngsammare reaktionstid som följd. RÀdsla, som kan mÀtas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (lÄngsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera pÄ en visuell probe som lades ovanpÄ djurbilder, bÄde potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, dÀr ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjÀrtfrekvens och reaktionstid mÀttes, varefter korrelationskoefficienter rÀknades ut.