VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

Mönster Àr ett matematiskt begrepp som Àr ett vanligt inslag i förskolan dÀr barnen ofta lÀgger pÀrlplattor och gör pÀrlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och mÄlar. Tidigare forskning inom omrÄdet mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom omrÄdet. Dessutom bidrar en ökad förstÄelse för mönster och följder till en ökad förstÄelse för matematik i allmÀnhet. Vad man inte har undersökt Àr barnens utgÄngspunkt vid arbete med mönster.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera instÀllningen hos elever i Ärskurs 9 nÀr det gÀller lÀsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras lÀsning pÄverkas av presentationen av den litterÀra kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i tvÄ steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle lÀsa lÄg pÄ tvÄ olika nivÄer. Vi ville ta reda pÄ hur skillnaden av lÀsupplevelsen var nÀr en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkÀterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden dÄ det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade pÄ enkÀter och intervjuer.

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) föresprÄkar en flerstammig klassrumsinteraktion dÀr en monologisk kommunikation med en lÀrare som överfor kunskap till eleverna ersÀtts med en dialogisk kommunikation dÀr elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. DÀrav behöver lÀraren stÀlla sÄ kallade autentiska frÄgor ? frÄgor som söker en tolkning, erfarenhet, Äsikt, kÀnsla eller annan information av den tillfrÄgade och som inte har nÄgot givet rÀtt eller fel svar som den som stÀller frÄgan kÀnner till i förvag. Autentiska fragor i sprÄkundervisningen föresprÄkas ocksÄ av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med fÄ autentiska frÄgor leder till att eleverna lÀr sig en engelska som Àr radikalt annorlunda frÄn den verkliga vÀrldens engelska. Men det Àr inte bara lÀraren som stÄr för alla frÄgor i klassrummet ? Àven lÀromedel stÄr för en stor del av de frÄgor som eleverna stöter pÄ i undervisningen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta Äterspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollÀrare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning sÀger, varierar stort mellan lÀrarnas engagemang i frÄgan och att det inte finns nÄgon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbestÄndet..

Uppsatsen behandlar grÀnslandet mellan artikel 101 och 102 FEUF. Uppsatsens problematik utgÄr ifrÄn konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vars rÀttsliga följder gett upphov till kritiserad praxis i EUD som Àven kommit att visa pÄ ett oklart rÀttslÀge inom den europeiska konkurrensrÀtten. Den praxis som uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr ett antal omdiskuterade fall i EUD vilka rör konkurrensbegrÀnsande ÄtgÀrder vidtagna ensidigt av företag i icke-dominerande stÀllning. Fallen Àr intressanta för de visar svÄrigheten med just dessa ÄtgÀrder dÄ det i EU:s konkurrenslagstiftning inte finns nÄgot reglerat för en sÄdan situation. Detta eftersom det för en tillÀmpning av art 101 krÀvs ett samarbete mellan minst tvÄ företag och för en tillÀmpning av art 102 krÀvs att det berörda bolaget Àr marknadsdominerande.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

The non-linear film - a film telling a story using a reversed or scrambled chronology - has existed since the late 20?s, but just recently gained huge influence and popularity due to films such as Quentin Tarantinos cult-declared Pulp Fiction. In this essay I will analyze this form of narrative, and more specifically; how it?s used in my example film Memento. In my examination, I have seen the original version of the film, and then a re-cut version where the story is ?turned over? to form a ?normal?, linear narrative.

Denna fallstudie har utfört pĂ„ Klöfver AB och syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen hur ett producerande företag kan effektivisera vĂ€rdeflödet inom sina produktionsprocesser.Först kartlades det nuvarande lĂ€get i produktionen pĂ„ företaget. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en vĂ€rdeflödesanalys kunde sedan vĂ€rdeskapande och icke vĂ€rdeskapande aktivitet identifieras. De icke vĂ€rdeskapande aktiviteterna kategoriserades som olika typer av slöserier. Även övriga observationer visade att företaget jobbar pĂ„ ett ostrukturerat sĂ€tt och att det förekommer en stökig miljö pĂ„ företaget.I studiens slut genereras förbĂ€ttringsförslag som grundar sig i studiens resultat och det beskrivs hur dessa förbĂ€ttringsförslag kommer att pĂ„verka företaget. UndersökningsfrĂ„gan kommer att besvaras med hjĂ€lp av generella slutsatser som studien genererat..

Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.   LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.