Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr. Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

I denna uppsats har fokus legat pÄ att besvara frÄgan hur och varför barn i Äldern 6-10 Är anvÀnder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det Àr viktigt att vuxenvÀrlden blir medveten om vad barnen gör pÄ Internet. För att besvara frÄgestÀllningen gjordes enkÀtstudier och fokusgruppstudier med barn inom Älderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör Àr spela spel, se pÄ film, lyssna pÄ musik, kommunicera och informationssökning.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna pÄ fyra förskoleavdelningar Àr uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer pÄ fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskollÀraren. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete Àr:Vilket innehÄll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollÀrare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vÄrt examensarbete visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika verktyg för att fÄnga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn pÄ samlingarna vilket gör att innehÄllet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god sprÄkutveckling för barnen..

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som anvÀnds nÀr matematik uttrycks.         FrÄgestÀllningarna Àr vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn anvÀnder nÀr de uttrycker matematik. Arbetet Àr en kvalitativ studie och metoden som anvÀnts Àr observationer av barns lek inomhus pÄ förskolan. Resultatet utgÄr frÄn fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; rÀkna, lokalisera, mÀta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter Àr kopplade till förskolans lÀroplan.

Syfte med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att strÀva efter samma mÄl som företaget. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF anvÀnder sig av vÀl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att bÄde de anstÀllda och litteraturen pekar pÄ att det Àr de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. DÀrmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nÄ högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har Àven kommit fram till att det inte Àr belöningssystemet i sig utan det Àr kÀnslan som personalen kÀnner nÀr de uppnÄr en belöning som motiverar mest.   .

Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga hur lÀroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framstÀller den icke-kristne individen och hur denna framstÀllning förÀndrasöver en period av 150 Är. De frÄgor uppsatsen har besvarat Àr dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framstÀllsoch dels vilka diskursiva förÀndringar som kan utlÀsas i materialet över tid. Forskning pÄlÀroböcker ur ett historiskt perspektiv Àr ett eftersatt omrÄde, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull lÀroboken Àr för elevernas lÀrande. Fyra lÀroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare anvÀnts vid Hvitfeldtska högre lÀroverk i Göteborg.Den fjÀrde lÀroboken Àr utvald utifrÄn att den Àr utgiven efter den senaste skolreformen.

Organizational Ambidexterity Àr ett relativt nyuppkommit begrepp och fÄ undersökningar har gjorts kring Àmnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har Àven forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation dÄ de tvÄ komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vÀnda blicken bort frÄn ledarens roll i en organisation att inverka pÄ Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat pÄ belöningssystemets inflytande pÄ Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i bÄde finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkÀnnages som en transaktion utav finansiell ersÀttning vid utfört arbete.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad barn pÄ ett fritidshem tycker om att göra pÄ sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen Àr att se vilka aktiviteter som barnen vÀljer att göra nÀr de befinner sig pÄ sitt fritidshem och vad de vÀljer att göra nÀr de inte Àr dÀr. Den tar ocksÄ reda pÄ huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska fÄ en meningsfull fritidshemsvistelse.FrÄgestÀllningar:Vad tycker barnen om att göra pÄ sin fritid? (bÄde utanför och pÄ fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn vÀljer att inte vara pÄ fritids och vilka gör att de vill vara dÀr? (gÀller de som fÄr gÄ hem sjÀlva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen bestÄr av enkÀter som Àr ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar pÄ att mÄnga mellanstadiebarn som fÄr gÄ hem sjÀlva efter skoltid vÀljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns mÄnga aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför nÀr de Àr lediga och som inte utövas pÄ fritidshemmet.

För tidigt födda barn utsÀtts för mÄnga smÀrtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förÀndrat smÀrtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har visat sig ha en betydande del i smÀrtbehandlingen av för tidigt födda barn, dÄ farmakologiska metoder medför mÄnga negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapslÀget om vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att smÀrtlindra barn som Àr födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, kÀnguruvÄrd, omhÄllning, massage och vÄrdmiljö.

Min postenkÀtstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt lÄg genomströmning.Syftet med enkÀten har varit att försöka finna orsaker till varför den som pÄbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det Àr som pÄbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna fÄ den som inte Àr aktiv, eller som har valt att sluta, att Äteruppta studierna igen.Min enkÀt möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att Äteruppta dem. Pausarna Àr inaktiva men har för avsikt att Äteruppta studierna. Tvekarna Àr Àven de passiva men de har inte bestÀmt sig för om de ska fortsÀtta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkÀtstudie visar bl.a.

Examensarbetet FörskolegÄrden ? möjligheter, begrÀnsningar och platser, har som syfte att belysa frÄgorna: Vad vÀljer barnen att göra pÄ förskolegÄrden? Vilka möjligheter finns pÄ förskolegÄrden? Vilka begrÀnsningar finns pÄ förskolegÄrden? och Vilka Àr barnens platser pÄ förskolegÄrden? Som hjÀlp för att belysa dessa frÄgor har observationer och barnsamtal genomförts pÄ en förskola. Resultatet visar att barnen Àr sysselsatta pÄ olika sÀtt, pÄ förskolegÄrden men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klÀttra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar Àr hur barn anvÀnder och manipulerar material. Möjligheter och begrÀnsningar vi sÄg i resultatet handlar om regler, förskollÀrares förhÄllningssÀtt och tillgÄng till material samt gÄrdens utformning. PÄ grund av förskolegÄrdens tillgÄng till naturmaterial var visst material, sÄsom ekollon och pinnar, alltid tillgÀngligt.

SammanfattningBakgrund:Med en vÀxande Àldre befolkning följer nya krav för   att förbÀttra hÀlsa, sjÀlvstÀndighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmÄgor skapar kÀnsla av vÀlbefinnande, positiv sjÀlvbild samt   ökar livskvaliteten för Àldre. Det ingÄr i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hÀlsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den Àldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att frÀmja aktivitet hos Àldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hÀlsofördelar, kunskap om lÀmpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   Àldre i hÀlsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:HÀlsoförebyggande insatser bör komma redan pÄ det stadium dÄ den Àldre   Àr relativt frisk och har förmÄga till egenvÄrd.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara pÄ detta syfte stÀlldes fyra forskningsfrÄgor upp. Dessa forskningsfrÄgor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor undersökte vi bÄde bankens och kundernas syn pÄ denna kommunikation med hjÀlp av en fallstudie. VÄr undersökning inriktade sig enbart pÄ unga icke-akademiker..