?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stĂ€mma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrĂ€ttsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instĂ€mde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio Ă„r varit kĂ€nd som den amerikanska medborgarrĂ€ttsrörelsens frĂ€mste talesman, nĂ€r han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhĂ€llets framtid.     Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, frĂ„n slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullstĂ€ndiga medborgerliga rĂ€ttigheter i 1950- och 60-talets USA.

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehÄllet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man fÄ en bild av hur miljön pÄverkar barnens interaktion och aktivitetens innehÄll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehÄll och interaktion i organiserade aktiviteter pÄverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna om vilka aspekter i miljön som pÄverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön pÄverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter pÄ fyra olika förskolor. TvÄ av aktiviteterna genomfördes utomhus och tvÄ inomhus, detta för att kunna göra en jÀmförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrÄgorna.

Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.

VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer pÄ förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ?mellanrum?. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att nÀrma oss barnens perspektiv. Barn tycks fÄ inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begrÀnsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill sÀga schemats styrning av verksamhetens tid.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

För att nÄ uppstÀllda mÄl har organisationer valt att anvÀnda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebÀra extra ersÀttningar utöver den fasta lönen som anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anstÀllde. Bonus rÀknas som en extra ersÀttning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. UtifrÄn resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank pÄverkas av belöningssystemet för att nÄ de uppstÀllda mÄlen.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur belöningssystem pÄverkar medarbetarna att uppnÄ mÄlkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod Àr mest lÀmplig. För att genomföra vÄr uppsats pÄ ett utför-ligt sÀtt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen Àr att icke-monetÀra belöningar utgör en större motivationsfaktor Àn monetÀra belöningar i efterstrÀvandet av mÄlkongruens.

BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

MÄlet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förstÄelse för hur en grupp förhÄller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville Àven belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med Àr ett team. Vi upptÀcker mönster i rolltagande och formar förstÄelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar nÀrmare pÄ teamets upplevelse av inflytande och hur det pÄverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Är nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I dagens samhÀlle mÄste företag ta hÀnsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera pÄ framtiden. För att dessa företag skall uppnÄ detta krÀvs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt anvÀndas som ett ledningsinstrument och administrativt hjÀlpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering Àr ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.