Sökresultat:
4686 Uppsatser om Icke traditionellt arbetssätt - Sida 49 av 313
Det Àr vÀrre att inte börja studera Àn att hoppa av: En fenomenologisk studie om hur icke traditionella studenter upplever studieavhopp frÄn högskoleutbildning
In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.
NÀr kommunikationen brister : sjuksköterskans kommunikation med icke svensktalande patienter
Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients? participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse.
Konstruktion och utprövning av datorbaserat test för intonation och rytm : Icke-sprÄklig Testning Av Prosodi - ITAP
Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities. The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years. Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience.
Ăr traditionellt förvaltade fonder ett bĂ€ttre investeringsalternativ Ă€n hedgefonder?
Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgrÀnsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning Àn aktieportföljen, som den bÀstavkastningspresterande traditionella portföljen. RiskmÀssigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlÀgsen gentemot bÄda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bÀttre mot kursfallen, under bÄda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgÄngarna som förkom pÄ marknaden i sammautstrÀckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillÄter hedgefonderna att vara högre belÄnade,och kan dÀrför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och Ästadkommer dÀrmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..
Möjligheten till tvÀrvetenskapligt samarbete : Om nÄgra problem inom den filmvetenskapliga forskningen sÄsom de yttrar sig i behandlingen av ÄskÄdaren
Denna uppsats diskuterar utifrÄn paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - Àr tillÀmpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad anvÀndandet av detta begrepp har fÄtt för konsekvenser för humanioras del. DÀrefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat ÄskÄdaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrÄn deras tvÀrvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier pÄ ett filmmaterial och nÄgra konkreta forskninsförslag presenteras..
Skiljer sig motionÀrer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro?
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att undersöka om motionÀrer skiljer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig individer som Àgnar sig Ät regelbunden motion frÄn dem som inte gör det med avseende pÄ sjukfrÄnvaro? Skiljer sig förekomsten av frÄnvaro inom sjuklöneperioden respektive lÀngre frÄnvaro mellan de ovan nÀmnda grupperna?MetodStudien baserades pÄ 1065 kvinnor och mÀn i Äldrarna 20-65 Är frÄn ett tidigare insamlat material frÄn den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestÀmdes genom en enkÀtfrÄga och deltagarna delades in i tvÄ grupper, en med icke-motionÀrer och en med motionÀrer. Dessa tvÄ grupper jÀmfördes sedan i avseende pÄ tre frÄgor om sjukfrÄnvaro som ocksÄ Äterfanns i enkÀten.
Fatigue vid fibromyalgi - icke-farmakologiska interventioner som kan lindra
Fibromyalgi (FM) Àr ett tillstÄnd av kronisk smÀrta, förutom smÀrtan karaktÀriseras sjukdomen Àven av sömnstörningar, extrem trötthet och kognitiva störningar. Att stÀndigt leva med smÀrta innebÀr en stor stressfaktor och bÄde fysiska, psykiska och stressrelaterade symtom Àr vanliga. Den stÀndigt nÀrvarande upplevelsen av fatigue liknar den som beskrivs vid kroniskt trötthetssyndrom. Fatigue definieras som ett tillstÄnd av onaturlig och onormal eller extrem trötthet i hela kroppen, som inte Àr relaterat till aktivitet eller anstrÀngning. Syftet med studien var att beskriva vilka icke-farmakologiska interventioner som förekommer för att lindra fatigue hos patienter med FM.
Arbetsrelaterad identitet - om konstruktioner av maskulinitet och femininitet pÄ en verkstad
Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk
undersökning skapa förstÄelse för vad som anses maskulint/feminint bland
verkstadsarbetande mÀn samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnÄ
vÄrt syfte valde vi att anvÀnda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom
deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande mÀn pÄ en enkönad
arbetsplats, för att sedan analyseras utifrÄn de teman vi fann kring
maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande mÀnnen
i mÄngt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt
vÀsterlÀndsk maskulin identitet - men att ocksÄ motsÀgelser finns. Utöver detta
konstrueras Àven femininitet - trots att inga kvinnor Àr nÀrvarande..
Uppföljning av preoperativ hypofyssvikt vid icke-hormonproducerande hypofysadenom
Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).
Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp.
Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.
Efterlevandes skattning av sorg, nedstÀmdhet och depression : - en kvantitativ studie
Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.
EU:s förÀndringar i moder/dotterbolagsdirektivet angÄende hybridlÄn : Hur kommer dessa förÀndringar att pÄverka inkomstskattelagen och skatteflyktslagen?
Uppsatsens syfte Àr att utreda hur EU:s förÀndringar i moder/dotterbolagsdirektivet kommer att pÄverka svensk lagstiftning i form av IL och SFL. FörÀndringarna i direktivet har gjorts för att förhindra bolagens anvÀndande av s.k. hybridlÄn för att uppnÄ dubbel icke-beskattning i medlemsstater. Utöver den hÀr förÀndringen har det Àven infogats gemensamma skatteflyktbestÀmmelser i direktivet, bestÀmmelser som samtliga medlemsstater mÄste följa. Sverige har sedan tidigare implementerat moder/dotterbolagsdirektivet i svensk lagstiftning och har Àven en lag mot skatteflykt.
Debatten om Fadime : Orientalism och kulturrasism?
NÀr Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ?hedersmord? som i en nÀstan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan tvÄ inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera pÄ annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela frÀmlingsfientliga krafter i hÀnderna. Debatten lÄstes fast i denna polarisering mellan dessa tvÄ inriktningar.
Investeringsbeteende hos svenska mjölkbönder
Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ĂhlmĂ©r m fl.
Att handleda lÀrarstudenter : handledningens form och villkor ur ett VFU-lÀrarperspektiv
Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lÀrare erfar det handledande samtalet i lÀrarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lÀrare Àr lÀrare ute pÄ skolorna som handleder lÀrarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var ocksÄ att undersöka hur VFU-lÀrarna ser pÄ handledarrollen och handledningens villkor samt om det Àr nÄgon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lÀrare i dessa avseenden. Teoretisk utgÄngspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen anvÀndes enkÀter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmÀssigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lÀrare inom VÀxjö universitets upptagningsomrÄde.