VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

FyrpÄlsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jÀmnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillÀmpas vid dimensionering av pÄlfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med tryckstrÀvor som gÄr frÄn pelare ut till respektive pÄle och med dragband mellan pÄlarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pÄlarna. Entreprenör föredrar den jÀmnt fördelade rutarmeringen dÄ utförandet av den armerade betongplattan underlÀttas.I det hÀr examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förvÀntas ge en spÀnningsbild som motiverar en jÀmnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgrÀnstillstÄnd Àr uppfyllda.

Samtidskonst har en unik förmÄga att stÀlla frÄgor om vÄr nuvarande tid utifrÄn ett synnerligen intressant perspektiv. Detta dÀrför att den ofta skildrar vÄrt samtida samhÀlle utifrÄn ett mindre traditionellt synsÀtt. Eftersom förutsÀttningarna att arbeta med samtidskonst i bildundervisning beror pÄ pedagogens instÀllning till Àmnet och dennes konstsyn, valde vi att undersöka pÄ vilket sÀtt samtidkonsten utnyttjas av bildpedagoger. Arbetets syfte var att undersöka om ett mer traditionellt synsÀtt prÀglar bildundervisningen pÄ gymnasiet eller hur man som bildpedagog anvÀnder sig av samtidskonst i sin undervisning. Vi valde att intervjua sex stycken bildpedagoger pÄ tre stycken olika gymnasier för att fÄ en övergripande bild av omrÄdet.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

SammanfattningDen aktuella forskning Àr entydig gÀllande hur den största delen av matematikundervisningen bedrivs pÄ grundskolan; katederundervisning och individuellt rÀknande i matematikböcker Àr dominerande. Det finns belÀgg för att detta Àven Àr en trolig bild av gymnasiematematiken, trots ringa forskning inom omrÄdet. I den aktuella matematikdidaktiska forskningen framförs att denna typ av traditionell undervisning inte leder till mÄluppfyllelse för alla elever. DÀrför efterfrÄgas undervisningssÀtt innehÄllande annat Àn katederundervisning och enskild rÀkning i matematikboken.Vi har i denna studie lyckats lokalisera och beskriva fyra olika undervisningssÀtt som uppfyller detta kriterium. Vi har kommit fram till detta frÀmst genom att lÄta matematiklÀrare, verksamma inom gymnasiet beskriva sina undervisningssÀtt.

Denna rapport Ă€r en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika byggtekniker för husbyggande. I jĂ€mförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jĂ€mförts Ă€r Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken Ă€r en rationell byggmetod utvecklad av Åke MĂ„rd dĂ€r de byggtekniska konstruktionsdelarna Ă€r prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas Ă€r ett material som mestadels bestĂ„r av Ă„tervunnet glas dĂ€r luft tillförs vid tillverkningen, materialet har bĂ„de isolerande och bĂ€rande egenskaper.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.

Bakgrund: Ett av mÄlen med god omvÄrdnad Àr att etablera en vÄrdande relation. Godkommunikation stÀrker relationen och det skapas utrymme för bekrÀftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring tvÄ tredjedelar av alla budskap som förmedlas och Àrvanligtvis det som uppfattas som mer Àkta nÀr budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan bÄde öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar pÄvikten av en god kommunikativ förmÄga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation pÄverkar den vÄrdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekrÀftelse.

Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. FrÄn ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan gÄr i linje med hans resonemang. MotstÄndaren Àr inte lÀngre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte upptrÀder pÄ ett militÀrt traditionellt sÀtt. Numera Àr andra entiteter Àn plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med vÀderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande dÀr vÀderskydd inte anvÀnds. Spelar APD-planen en viktig roll nÀr det gÀller vÀderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjÀlp av litteratur och fallstudier Àr detta frÄgor som vi ska försöka besvara. AnvÀnd litteratur bestÄr av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet bestÄr av fallstudier dÀr tre platschefer intervjuats.

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvÀndning, det Àr dÀrför viktigt att vidta ÄtgÀrder som leder till en effektivare energianvÀndning. Det gör man bland annat genom att minska energianvÀndningen för uppvÀrmning av bostÀder. Energiförbrukningen i ett passivhus Àr ungefÀr en fjÀrdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus Àr vÀlisolerade och tÀta byggnader som till stor del vÀrms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushÄllsapparater Àr mycket viktiga energikÀllor.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstÄ inom föreningslivet i stÀder med en mÄngfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste Ärtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city dÀr klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. FrÄgestÀllningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats Àr: Hur Àr fördelningen av samhÀllsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet Àr mellan samhÀllsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frÄgor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv dÀr teorier frÄn Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att pÄ grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.